Beslutet syftar till att hantera de utsläpp inom Stockholms stads kommunkoncern som är svåra att få bort på andra sätt, för att staden ska kunna nå målet att vara klimatpositiv år 2030.
Avtalet sträcker sig över 15 år, från 2029 till 2043, och innebär att staden har skrivit under på att köpa minusutsläpp för ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år. Sammantaget rör det sig om upp till 1,8 miljarder kronor under perioden.
Under kommunfullmäktiges sammanträde på måndagskvällen, där Loop var på plats, gick dock åsikterna kring satsningen isär.
Beslutet backades av den styrande rödgröna majoriteten (S, MP och V) samt av Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) lyfte fram projektets betydelse för klimatmålen och betonade stadens internationella position:
"Genom köpet tar Stockholm en global ledarroll i sin klimatambition och blir den femte största köparen i världen för permanenta minusutsläpp," sa hon i talarstolen.
Moderaterna kritiska till det långa avtalet
Moderaterna är positiva till själva tekniken och satsningen på bio-CCS men partiet är kritiskt till hur avtalet har utformats rent ekonomiskt och röstade därför för en reservation.
"Moderaterna är väldigt positiva till den här teknologin och tror att den har en stor potential för hela Europa ... Men med det sagt så är det ett jättestort beslut ... man bör ställa kostnaderna för att köpa bio-CCS mot andra klimatåtgärder", sa moderaten Per Rosencrantz.
Moderaterna anser att ett beslut om köp av minusutsläpp borde fattas årligen och belasta varje enskilt kommunalt bolag, istället för att man binder upp sig centralt under så många år på ett bräde.
Hårdast i sin kritik var dock Sverigedemokraterna, som helt yrkade avslag till beslutet.
Partiet menar att tekniken är ny i stor skala och innebär för stora ekonomiska risker.
SD ville avslå beslutet
"När äldreomsorgen har stora behov, när förskolan behöver stärkas och där kvalité i välfärdens kärna måste prioriteras är det svårt att motivera att staden binder upp sig på hundratals miljoner kronor i köp av klimatkompensation långt fram i tiden", sa SD:s Anders Edin.
Beslutet röstades trots invändningarna igenom i linje med kommunstyrelsens förslag.
Bygget av Stockholm Exergis storskaliga bio-CCS-anläggning i Värtan (Beccs Stockholm) inleddes med första spadtaget i juni 2025. Anläggningen, som ska fånga in biogen koldioxid från biokraftvärmeverket, planeras vara i full drift och infångning 2028.
Ska fånga in mer än biltrafiken avger
Anläggningen kommer att kunna fånga in 800 000 ton koldioxid varje år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period.
När koldioxiden har fångats in omvandlas den till flytande form, för att sedan skickas vidare till en permanent lagringsplats under havsbotten. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.
Runt om i Sverige pågår liknande satsningar, men flera av dem har på senare tid stoppas på grund av politiska eller ekonomiska beslut. Här har vi listat några av de största projekten och var de befinner sig i processen.
