Vi tackar Claes Hemberg från Nibe för att han i sin debattartikel på Energy Loop uppmärksammar vår rapport om effektavgifter. Det är ett viktigt och aktuellt ämne. Samtidigt vill vi förtydliga några punkter där vår analys riskerar att missförstås, och där rapportens innehåll inte tagits i beaktan.
Vår rapport argumenterar inte för att "vänta in mer utbildning" i stället för teknik. Tvärtom betonar vi att effektavgifter har begränsad effekt om de införs isolerat (se Sammanfattning samt analyskapitlet).
För att fungera väl krävs en kombination av tydlig tariffdesign, enkel kommunikation och tekniskt stöd. I avsnittet om rekommendationer till elnätsföretag skriver vi uttryckligen att smarta styrsystem, appar, batterier och automatisk laststyrning kan förstärka effekterna av effektbaserade tariffer. Teknik och information är inte motsatser (se avsnittet med rubriken "Kombinera med teknikstöd och smarta lösningar"). De är komplement.
För att fungera väl krävs en kombination av tydlig tariffdesign och tekniskt stöd
Vi lyfter också fram vikten av standardiserade och maskinläsbara tariffdata, just för att möjliggöra tekniska lösningar och innovation. Det är svårt att se detta som ett avståndstagande från teknik. Snarare är vår poäng att tekniklösningar behöver rätt institutionella och kommunikativa förutsättningar för att fungera brett, särskilt för hushåll utan särskilt stort teknikintresse.
När det gäller forskningsläget bygger rapporten både på tidigare erfarenheter och på nyare studier (rapporten innehåller material från ett antal studier från 2020 och framåt). Vi diskuterar bland annat metodproblem i tidigare utvärderingar och visar att beteendeeffekterna ofta är mindre än vad som antas i den allmänna debatten.
Det innebär inte att effekter saknas, utan att de är mer heterogena och ofta mindre än prognoserna. Vår slutsats är därför inte att teknik är onödigt, utan att effektavgifter i sig inte är en mirakellösning. De fungerar bäst när de är enkla, transparenta och kombineras med teknikstöd som minskar hushållens behov av aktivt engagemang.
Debatten om hur elnäten ska dimensioneras och finansieras tjänar på att vi håller flera tankar i huvudet samtidigt. Vi välkomnar därför fortsatt diskussion. Gärna med utgångspunkt i vad rapporten faktiskt säger.
Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola
