Vattenfall ägs av svenska staten och är ett av Europas största energibolag. Fram till 2030 ska bolaget satsa 165 miljarderna kronor på energiinfrastruktur och i ett pressmeddelande berättar bolaget hur fördelningen ser ut både geografiskt och energislagsmässigt.
Störst andel, 89 miljarder kronor, går till investeringar i Sverige. Det gör Sverige till klart största mottagarland, följt av Nederländerna (39 miljarder) och Tyskland (30 miljarder).
Sett till teknikslag tar vindkraften lejonparten med 62 miljarder kronor, följt av elnät på 47 miljarder och vattenkraft på 14 miljarder. Kärnkraften tilldelas 10 miljarder, värme 11 miljarder och övriga poster – som laddinfrastruktur och IT – 22 miljarder.
Vindkraften i fokus
Vindkraftsinvesteringarna sker enbart i projekt som bedöms lönsamma. Bland de planerade satsningarna finns de tyska havsbaserade vindparkerna Nordlicht I och II samt Zeevonk i Nederländerna. I Sverige har Vattenfall under våren invigt parkerna Velinga och Bruzaholm. För havsbaserad vindkraft i Sverige finns fyra tillståndsgivna projekt, men marknadsförhållandena är enligt Vattenfall ännu inte tillräckliga för investeringsbeslut.
Elnätet slukar 47 miljarder
Vattenfall Eldistribution genomför sina hittills största investeringar – nära en fördubbling mot föregående tioårsperiod. Bolaget äger 140 000 kilometer nät i Sverige. En tredjedel av anläggningarna är äldre än 40 år och behöver uppgraderas. Till det kommer ökade krav på kapacitet och robusthet till följd av elektrifiering och geopolitisk osäkerhet.
På kärnkraftssidan investeras 10 miljarder i underhåll och effekthöjningar vid Ringhals och Forsmark. Arbetet med nya modulära reaktorer (SMR) via Videberg Kraft på Väröhalvön pågår, men de investeringarna faller utanför den nuvarande femårsplanen. Detsamma gäller de planerade åtgärderna för att förlänga reaktorernas drifttid från 60 till 80 år.
