Det underliggande rörelseresultatet för eljätten under perioden januari-mars 2026 uppgick till 17,2 miljarder kronor, att jämföra med 8,5 miljarder samma period förra året. Periodens resultat landade på 18,1 miljarder kronor, jämfört med 6 miljarder året innan.
Den starka siffran förklaras framför allt av högre elpriser i Norden. Kallt väder, låg vindkraftsproduktion och svag hydrologi drev upp det genomsnittliga nordiska spotpriset till 90 euro per megawattimmar – nästan dubbelt mot första kvartalet 2025.
Vattenfalls vattenkraftsproduktion nådde den högsta nivån på sex år, och tillgängligheten vid kärnkraftsverket Ringhals förbättrades markant.
Det gick framåt även på förnybartsidan. Vindkraftsproduktionen ökade med 41 procent, delvis tack vare bättre vindar men också förbättrad tillgänglighet till havs. Under kvartalet togs fyra nya anläggningar i drift, däribland vindkraftsparken Velinga (67 megawatt) i Sverige och två solkraftsparker i Nederländerna.
Kvartalet var dock inte problemfritt. Kraftiga stormar i januari orsakade omfattande elavbrott för runt 60 000 kunder, och Vattenfalls servicepersonal – som mest 700 tekniker – jobbade intensivt för att återställa nätet. Bolaget meddelade också att planerade effekttariffer skjuts upp till hösten 2026 i väntan på nya föreskrifter från Energimarknadsinspektionen.
Irankriget har drivit upp priserna
På kontinenten var bilden mer blandad. Elpriserna i Tyskland och Nederländerna föll med cirka tio procent jämfört med fjolåret. Konflikten i Mellanöstern och avbrott i LNG-flöden genom Hormuzsundet pressade upp gaspriserna mot kvartalets slut – en påminnelse om sårbarheten i ett fossilberoende energisystem, något vd Anna Borg understryker i sin kommentar.
Strategiskt fortsatte Vattenfall att renodla verksamheten. Den franska försäljningsrörelsen såldes av i mars, och kärnkraftsprojektet på Väröhalvön fördes över till det nybildade bolaget Videberg Kraft i april.
