I mitten av juni röstade riksdagen igenom ett nytt lagpaket som delar upp den nuvarande ellagen i två separata lagar: elmarknadslagen och lagen om elektriska ledningar. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2027.
Arbetet med att ta fram tillhörande förordningar pågår, och Energimarknadsinspektionen (Ei) väntas få ett flertal bemyndiganden att ta fram föreskrifter kopplade till förändringarna.
Anvisade elavtal försvinner
Den kanske mest kännbara förändringen för konsumenter är att systemet med anvisade elavtal avvecklas. Från den 1 juli 2027 måste alla hushåll aktivt teckna ett eget elavtal – annars får de ingen el.
Idag sköts det automatiskt: den som inte väljer ett elhandelsföretag tilldelas ett via sitt elnätbolag. Det systemet försvinner.
I stället införs en så kallad leveransskyldig sistahandsleverantör – den aktör med störst marknadsandel i ett område – som inte får neka någon kund att teckna avtal, men som kan kräva ekonomisk säkerhet. Ett liknande system finns redan i Finland.
Energidelning blir möjlig
Den nya elmarknadslagen öppnar också upp för energidelning – det vill säga möjligheten att dela förnybar el mellan olika fastigheter eller elanslutningar. Exempelvis kan överskottsel från solceller på ett sommarhus användas i en permanentbostad, eller säljas till en annan part.
Lagen specificerar vem som får dela el, vem som bär balansansvar och hur elnätsföretagen får ta betalt för hanteringen.
Ny terminologi och tydligare roller
Den nya lagstiftningen anpassar också terminologin till EU:s regelverk. Begreppet "nätföretag" ersätts med "systemansvarig" och "transmission" med "överföring". Två nya roller tillkommer: balansansvarig part och leverantör av balanstjänster.
Bestämmelserna om nätkoncession har lyfts ut ur ellagen och placerats i en egen lag – lagen om elektriska ledningar – som i övrigt innehåller relativt få förändringar jämfört med tidigare.
