Statnett, som äger och driver det norska stamnätet, släppte i dag sin långsiktiga marknadsanalys. Rapporten sträcker sig ända till 2060 och används som underlag när bolaget planerar nätet för decennier framåt.
En av slutsatserna gäller Sverige. Statnett räknar med att den svenska kärnkraften växer från 7 till 8,5 gigawatt. Ökningen startar dock inte förrän 2040.
Det kan jämföras med regeringens färdplan från 2023. Där är målet minst 2 500 megawatt ny kärnkraft på plats senast 2035. Statnett räknar alltså med mindre kärnkraft, och minst fem år senare.
Och även den siffran kan vara i överkant.
"Det är ändå högst osäkert om investeringarna kommer, eftersom kostnaden för nya kärnkraftverk troligen är hög", skriver Statnett.
Svenska kraftnät landar i samma bedömning
Norrmännen står inte ensamma. Enligt rapporten ligger siffran i linje med mittscenariot i Svenska kraftnäts egen långsiktiga marknadsanalys från juni i år.
För att förstå den svenska siffran behöver man se hur Statnett ser på kärnkraften i Europa i stort. Bilden är inte uppmuntrande.
Kärnkraften står i dag för ungefär en fjärdedel av elproduktionen i EU. Flera länder satsar nu på nya reaktorer, med Frankrike i spetsen. EU har också blivit mer positivt till kärnkraft.
Det stora problemet är kostnaderna. Nya reaktorer i väst har dragits med långa förseningar och ändringar under byggets gång. Eftersom kapitalkostnaden står för 65 till 85 procent av den totala produktionskostnaden slår varje försening direkt mot lönsamheten.
Statnett riktar dessutom en känga mot branschens egna kalkyler. Analytiker och leverantörer har enligt rapporten ofta underskattat kostnaderna. De senaste prognoserna ligger långt under vad de reaktorer som nyligen tagits i drift faktiskt kostat.
Små modulära reaktorer, SMR, beskrivs ofta som lösningen. Det är också den tekniken flera av de svenska projekten satsar på. Men Statnett tror inte att SMR ger några större volymer i Europa före 2040.
Till det kommer att det byggs lite ny kärnkraft i väst just nu, och att leverantörskedjorna måste byggas upp igen. En större nettoökning av kärnkraften i Europa dröjer därför troligen till närmare 2050, enligt Statnett.
