Det finns cv:n och så finns det cv:n. Lina Bertling Tjernberg blev professor på Chalmers som 35-åring, har varit forskningsdirektör på statliga Svenska Kraftnät och utsågs 2021 till årets kraftkvinna. Sedan 2013 är hon professor i elkraftnät på KTH.
Energy Loop träffar henne när energi är hetare än någonsin. Gröna miljardinvesteringar, ny teknik och politiska strider testar gamla system och mest utmanat blir kittet som ska hålla ihop allt.
Från nordligaste Norrland hela vägen ner till Smygehuk sträcker sig Sveriges 596 000 kilometer långa elnät. Fast egentligen är det inte ett nät, utan tre.
Svenska Kraftnäts stamnät är motorvägen för elen, stora kraftledningar som transporterar elektricitet över hela landet. När strömmen närmar sig städerna övergår motorvägen i regionnätens breda landsvägar, där elen delas upp och leds vidare. Till sist fortsätter resan på lokalnätens små gator och stigar som ser till att strömmen når hemmen, kontoren och de stora industrierna.
Låter det enkelt och begripligt? Det är det inte. Inte ens för en professor.
"Det här är inte som att bygga en bil eller ens ett flygplan. Elnätet är ett av de absolut mest tekniskt komplexa system som finns. Jag har jobbat med det här området i snart 30 år och tycker fortfarande att mycket är svårt", säger Lina Bertling Tjernberg.
Vad är det då som är så komplext? Nätet och aktörerna runt det håller på att förändras i grunden. Med hjälp av KTH-professorn reder Energy Loop ut hur, varför och vad det innebär för marknaden framåt.
Förr var elnätet lättare att förstå. Stora kraftverk producerade el, som skickades ut genom ledningarna till hushåll och företag som förbrukade den. En tämligen rak resa från producent till konsument.
I dag ser det annorlunda ut. Energiomställningen driver fram en mer utspridd produktion, med solpaneler på villa- och fabrikstak, vindkraftverk lite överallt och småskaliga biokraftverk runt om i landet. Dessutom börjar konsumenterna själva att producera el som ska in på samma nät.
"Förr gick elen bara åt ett håll. Nu rör den sig i båda riktningarna och det förändrar hela systemet."
Ett nät som är byggt för jämn och förutsägbar produktion där stora kraftverk levererar en stadig ström ska nu plötsligt hantera el som produceras och används på många olika platser, i olika mängder och på olika tider. Eller med ett ord: flexibilitet.
Fördelarna med flexibiliteten är att alla ifrån LKAB till små mikrobryggerier kan spara pengar genom att minska sin elförbrukning under perioder med hög belastning på nätet. Fastighetsbolag med solceller på taket kan sälja tillbaka överskottselen när solen skiner som starkast, och till och med din elbil kan bli ett extra batteri när nätet behöver det som mest.
"En enskild elbil gör kanske inte så stor skillnad. Men om du tänker dig en hel stad av elektrifierade bussar, då kan du plötsligt vid ett stort strömavbrott kalla in alla bussar för att stötta nätet.
Men med den flexibiliteten följer också större komplexitet.
"När elproduktionen sprids ut försvinner den tydliga överblicken som fanns i det gamla systemet."
Den här nya komplexiteten leder oss in på förändring nummer två.
Digitalisering och AI kan förändra hur vi styr elnätet i grunden – men långt ifrån hela nätet är redo.
För att göra elnätet smartare tog Svenska Kraftnät förra året ett stort steg och införde nya modeller för att beräkna stamnätets elflöden i realtid. Tidigare byggde prognoserna mest på historiska siffror, vilket gjorde dem stabila men långsamma. Nu kan prognoserna istället anpassas direkt när produktion eller förbrukning förändras.
“Det har skapat en oro på marknaden eftersom kapaciteten och priserna inte längre är lika förutsägbara som branschen varit van vid. Samtidigt kan vi med modellerna upptäcka problem med nätet mycket snabbare än tidigare.
Även om de nya modellerna framförallt berör de stora kraftledningarna som transporterar el mellan kraftverk och städer så påverkas ändå region- och kommunnäten indirekt.
När flödena i stamnätet blir mer balanserade påverkas automatiskt hur mycket el som når de lägre nivåerna, och när. Förändringarna gör att behovet av data ökar i nätets alla tre delar men möjligheterna att samla in den skiljer sig åt.
"Från stamnätet får vi nästan all data vi behöver. Men region- och lokalnäten är byggda för att leverera kapacitet till lägsta möjliga kostnad, och där saknas ofta grundläggande mätpunkter.”
Det leder till att en hel del mätdata saknas. Det kan till exempel handla om hur mycket el som flödar i en ledning, vilken spänning den håller och hur stabil frekvensen är. Att sådan information saknas gör att problem i de delarna av nätet ofta upptäcks först när de redan har inträffat, som när en ledning blir överbelastad eller när det uppstår flaskhalsar i elflödet.
“Det behövs stora investeringar i de lägre delarna av nätet. Annars kan vi aldrig ta tillvara på kraften i digitaliseringen.
Trots att elnätet över blivit svårare och svårare att begripa har den politiska debatten om hela energisystemet blivit överdrivet förenklad och kortsiktig enligt Lina Bertling Tjernberg.
“Tidigare stod politiken för stabilitet. Det gör den tyvärr inte längre. Politiken har blivit ombytlig och ryckig med stort fokus inför valen vart fjärde år.”
Elnätet kräver beslut med decenniers horisont. När den långsiktigheten saknas väljer många aktörer att avvakta med investeringar. Och det har inte energiomställningen råd med, anser hon. Hon menar att näringslivet och akademin behöver steppa upp och delvis ta över politikens roll.
"Det är hos oss mycket av kompetensen finns och vi skulle tillsammans kunna skapa stabilitet.”
Rent konkret vill professorn att näringslivet och forskningen tillsammans ska testa praktiskt vad som händer i nätet när digitalisering, flexibilitet och cirkularitet kopplas samman.
För alla förändringar i energisystemet, oavsett om det handlar om att lägga till nya vägguttag eller bygga nya kärnkraftsreaktorer påverkar nätet. Ofta på oväntade sätt som inte går att förutspå.
"Det går helt enkelt inte att räkna ut alla effekter med teoretiska modeller. Enda sättet att veta säkert vad som händer när vi gör någonting är att prova och mäta i verkligheten."
Lina Bertling Tjernberg återkommer gång på gång till behovet av nya tester och hur det skulle ge oss den kraftfulla kunskapsplattformen vi behöver för att få fart på energiomställningen.
"Utifrån det vi får fram kan politiken sedan komma in med ledarskap, peka med stora handen och säga så här gör vi."
Elnätet står inför en ny era. Alla aktörer kommer att känna av trycket. Vem som vinner och vem som förlorar? Det återstår att se. Men en sak är klar: ingen kommer undan komplexiteten.