När många använder mycket el samtidigt skapas effekttoppar och då är risken att det blir trångt i elnätet. Det ska ett nytt EU-krav motverka. Senast 1 januari 2027 måste Sveriges alla omkring 180 elnätsbolag införa så kallade effektavgifter, för att minska topparna.
Eftersom varje nätbolag får i uppdrag att själva utforma sina avgifter blir de olika i olika delar av landet. Det här leder till problem för stora bolag som har verksamhet på flera platser i Sverige.
En stor utmaning är själva datan, alltså hur elnätsbolagen publicerar vilka avgifter som ska tas ut.
"Det är extremt svårt att hänga med i vad som gäller. Enligt Energimarknadsinspektionen räcker det för bolagen att kommunicera nya prismodeller och nya prisnivåer på sin egen hemsida 14 dagar innan de börjar gälla", säger Anna Engman, grundare av och vd för energiuppstickaren Engrate.
Impact Loop har tidigare berättat om företaget som i somras tog in 27 miljoner kronor och siktar på att bli en ny svensk unicorn. Nu lanserar de sin första svenska produkt, ett API som levererar harmoniserad, säker och maskinläsbar data om effektavgifter från alla elnätsbolag.
Bolagen sliter med datan
Utan en sådan datakälla går det enligt Anna Engman inte att bygga system som automatiskt styr elanvändningen, vilket är nyckeln för att effektavgifterna ska fungera i praktiken.
"Vi är ju egentligen en integrationsplattform och inte ett dataföretag, men i det här fallet så finns det ingen bra datakälla att integrera mot därför tänkte vi att det här får vi bygga själva."
Lösningen riktar sig dels till bolag i energibranschen. Både producenter och bolag som bygger flexibla energilösningar eller virtuella kraftverk.
"När elpriset skjuter i höjden får exempelvis vindkraftsbolag signalen 'producera mer nu', men tyvärr drar inte elpriset och effektavgifterna alltid åt samma håll. En för hög effektavgift kan äta upp vinsten direkt."
Men även storkonsumenter av energi kan ha nytta av lösningen.
"För fastighetsägare och industriföretag handlar det om att flytta elförbrukningen till tider när det är både billigare och bättre för systemet."
Enligt Anna Engman sitter många bolag och försöker hacka ihop egna lösningar på problemet. Det tar tid, är svårt och ligger långt ifrån kärnverksamheten.
"Nästan alla vi pratat säger samma sak: det är krångligt, tidskrävande och omöjligt att underhålla i längden när det inte finns en gemensam datakälla. Resten säger att de bara väntar på att det ska komma en färdig produkt."
Även om den nya lagen träder i kraft 1 januari 2027 är det redan ungefär 30 av de drygt 180 nätbolagen som kommunicerar sina effektavgifter.
"Det kan låta som en liten andel, men de stora bolagen tror jag kommer vara snabbare än de små vilket gör att många kommer att påverkas snabbare än man tror."