Talga grundades i Australien och är börsnoterat där men det är i det svenska Talga AB som den huvudsakliga verksamheten sker. Bolaget ska bygga en gruva för grafitutvinning och en fabrik i Luleå för produktion av anodmaterial till i första hand den europeiska fordons-, drönar- och batterilagringsindustri.
Bolaget ska använda både ny och återvunnen grafit och enligt Energimyndigheten bidrar Talga till klimatomställningen.
Talga står inför miljardinvesteringar men ser det nya tillskottet på 82 miljoner kronor som betydande för att få igång en demonstrationsanläggning.
"Vi är mycket glada över dagens beslut. Sverige tar upp kampen om var framtidens industri ska ligga. Detta skickar en tydlig signal till marknaden att Sverige och Europa kommer ha en viktig roll att spela", säger Talgas koncernchef Martin Phillips i en presskommenterar.
Grafit motsvarar cirka 40 procent av det aktiva materialet i litiumjonbatterier och Talgas planerade grafitanodanläggning i Luleå ska enligt bolagets egna uppgifter producera material som kan sänka klimatpåverkan med över 90 procent jämfört med dagens dominerande anodmaterial.
Talga har tidigare pekats ut som ett strategiskt viktigt projekt inom ramen för både EU:s kritiska råmaterialakt, CRMA, likväl som Net-Zero Industry Act (NZIA). Projektet stöds även av bland annat Europeiska Investeringsbanken (EIB).
Talga i Sverige redovisade en nettoomsättning på 674 000 kronor för 2024 och redovisade ett resultat (EBITDA) på cirka -131 miljoner kronor, visar siffror från Bolagsverket.
Bolaget siktar på att vara igång med kommersiell produktion i Sverige någon gång i slutet av 2027.
"Sverige är ett av de länder i Europa som har bäst förutsättningar för hållbar batteriproduktion. Vår fossilfria elmix samt starka forskningsmiljö är två viktiga faktorer. Men för att vi ska lyckas krävs satsningar inom hela värdekedjan", säger Peter Engdahl, avdelningschef för forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten, i ett pressmeddelande.
Energy Loop har tidigare skrivit att Kina, som dominerar världsmarknaden för grafit, skärpt sina exportkrav vilket kan skapa en mer gynnsam marknad för svenska och europeiska konkurrenter.