Sänkningen gäller från 1 januari 2027. Drygt 6,3 miljarder kronor tas bort från den fasta avgiften och drygt 2 miljarder från energiavgiften. Det är de bolag som är direktanslutna till stamnätet som får del av pengarna, alltså regionnätsbolag och stora elproducenter.
"När vi minskar avgifterna hålls bland annat nätavgiften ner för elförbrukare i södra Sverige. Det är också de som främst drabbas av flaskhalsarna i stamnätet", säger Maja Lundbäck, generaldirektör på Svenska kraftnät i en kommentar.
Nätbolagen styr sista biten
Hushåll och de flesta företag betalar inga avgifter direkt till Svenska kraftnät. Deras nätavgift går till det lokala nätbolaget, som i sin tur betalar regionnätet, som betalar stamnätet. Hur mycket av sänkningen som syns på slutkundens faktura beror därför på två saker. Var i landet kunden finns och hur region- och lokalnätsbolagen väljer att föra vidare Svenska kraftnäts avgifter.
"Region- och lokalnätsbolagen ska hålla sig inom beslutade intäktsramar. Det gör att våra avgiftsreduceringar ska nå kunder där det behövs som mest", säger Maja Lundbäck.
Nya regler kan vara på väg
Hur flaskhalsinkomsterna får användas styrs av EU:s elmarknadsförordning. I första hand ska pengarna gå till att säkra och bygga ut kapaciteten i nätet. Sänkta avgifter är ett tillåtet komplement.
Nu vill regeringen se om pengarna kan användas till mer. I slutet av augusti gav den Svenska kraftnät i uppdrag att räkna ut hur mycket flaskhalsinkomster som behövs varje år fram till 2031 för investeringar och avgiftssänkningar. Det som blir över ska redovisas som ett överskott.
Svenska kraftnät ska också föreslå vad överskottet kan användas till i stället. Kravet är att pengarna ska komma svenska elkunder eller elsystemet till nytta, och att de ska kunna användas snabbare än i dag. Uppdraget ska redovisas i januari 2027.
