Vår el får de närmaste åren en väsentligt ny och långt viktigare roll. Vi lämnar en värld med kollektiv el till stora uniforma grupper från få, ofta traditionsrika bolag. Nu växer i stället kraven på långt mer individuellt anpassad elanvändning, elavgifter och automatiskt kundstöd. Här har forskning som den från Energiforsk en avgörande roll.
Men hushållen lämnas ensamma.
Därför växer en ovanligt massiv kritik från mot elhandelsbolag och elnätsbolag för dess elpriser, snåriga avtal och effektavgifter.De gamla bolagens värderingar och arbetssätt utmanas och nu måste fokus på ”rättvis el” ersättas med ”individuell elservice”. Annars kan Sverige omöjligt dra full fördel av den nya elens möjligheter.
Min poäng är att de mest intressanta svaren för hushållen kommer från en växande och diger grupp utmanare – aktörer inom allt från batterier, elhandel, elteknik och mjukvara. Här borde vi förvänta oss att dagens forskare, myndigheter, bolag och även politiker tar intryck och hämtar nya sätt att tänka, värdera, arbeta och lösa problem.
Med effektavgifterna står Elsverige i ett vägskäl. Här har Energiforsk en viktig roll: att bredda perspektiven och bli en länk mellan det gamla och det nya. Att som i den senaste rapporten enkom intervjua traditionella elnätbolag ger en snäv och föråldrad världsbild som riskerar att bromsa utvecklingen, snarare än höja tempot på det sätt som hushållen så väl behöver.
Vår nya mer flexibla el balanserar nu mellan rollerna som väsentlig resurs och akut samhällsfråga. Elen är inte längre något bara för ingenjörer att lösa. Här behövs tankar, svar och förmågor från programmerare, tekniker, ekonomer, forskare, pedagoger, uppfinnare och inte minst entreprenörer, om vi som nation ska kunna dra fördel av den nya elen och den ekonomi och tillväxt som den öppnar för i hela Sverige.
Claes Hemberg, energiekonom på värmepumpstillverkaren Nibe
