Kraftlyftet – regeringens investeringsstöd för att stärka elsystemet – har hittills uteslutit högeffektiv kraftvärme som använder avfall samt termiska lager anslutna till fjärrvärmenät. Det ändras nu när regeringen justerar förordningen med hänvisning till EU:s gruppundantagsförordning GBER.
Sverige har ett trettiotal avfallskraftvärmeanläggningar. De producerar i dag framför allt fjärrvärme, men enligt regeringen finns potential att öka elproduktionen från den typen av anläggningar.
– Kraftlyftet bidrar till fler investeringar i elproduktion där behovet är som störst. Samtidigt stärker Kraftlyftet elsystemet i en tid då det råder global energikris, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Avfall kan hanteras säkrare
Ändringen väntas också få effekter utanför elsystemet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari lyfter fram att ökad förbränningskapacitet kan bidra till att farligt avfall omhändertas på ett bättre sätt.
"Förutom att effektivisera energiproduktionen kan förbränningskapaciteten bidra till att farligt avfall, exempelvis PFAS, omhändertas på ett mer miljö- och hälsosäkert sätt", säger Romina Pourmokhtari.
Förordningsändringen träder i kraft den 28 juli 2026 – alltså efter att den nuvarande utlysningen stänger den 1 juli.
Stort intresse för stödet
Kraftlyftet har redan väckt stort intresse. Energimyndigheten har tagit emot 378 ansökningar motsvarande ungefär 11 miljarder kronor – mer än dubbelt så mycket som utlysningens budget. Ansökningar om 400 MW ny elproduktionskapacitet har kommit in för prisområdena SE 3 och SE 4, vilket är mer än effektbehovet för en mellanstor svensk stad.
Regeringen avser att återkomma om de ekonomiska ramarna för en ny utlysning under 2027, inom ramen för den ordinarie budgetprocessen.
