Under fredagen kom beskedet att regeringen backar från kravet på att effektavgifter på el ska införas. Planen var att alla nätbolag skulle ha infört den nya avgiften senast 1 januari 2027 – men så blir alltså inte fallet. Redan nu har bland annat Luleå Energi och Umeå Energi meddelat att de pausar sina effektavgifter.
Eon har sedan tidigare pausat sina planer på att rulla ut effektavgiften.
"Regeringen har nu signalerat att regelverket ska ändras och det behöver vi analysera närmare. Vi har sedan tidigare pausat vårt planerade införande och det gäller fortsatt. För oss är det viktigt att de spelregler som gäller för elnätsavgifter är tydliga och långsiktiga så att både kunder och elnätsföretag kan planera utifrån stabila förutsättningar", säger Gustav Wengen som är chef för kund och marknad på Eon Energidistribution i en kommentar.
Rikard Silverfeur som är chef för utveckling och hållbarhet på branschorganisationen Fastighetsägarna välkomnar beskedet från regeringen.
"Moraset med effektavgifter pausas. Förståeligt men också synd, effekttariffer är grunden en klok sak. Enligt mig visar detta, tillsammans med debaclet med intäktreglering och skenande elnätsavgifter, att varken ansvarig myndighet eller elnätsbolag är uppgiften mogen", skriver han på Linkedin.
Anna Engman, vd och medgrundare av Engrate, som utvecklar integrationslösningar för energisektorn, är inte förvånad över beskedet
"Tariffer har alltid förändrats och kommer alltid att förändras. Det som gör dagens beslut lite stökigt är att många nätbolag redan hunnit införa effektavgifter även för hushåll. Större nätkunder som producenter och industri har sedan flera år betalat effektavgifter."
Ursprungstanken med den nya avgiften var att kapa effekttoppar och därmed undvika dyra investeringar i ny nätkapacitet. Men som de utformas idag riskerar avgifterna att ge motstridiga signaler till konsumenterna.
"Många har till exempel optimerat sin billaddning efter spotpriset – men när spotpriset är lågt kan effektpriset vara väldigt högt just den timmen."
Problemet förstärks av hur avgiften beräknas. Hos många nätbolag är det de tre högsta topparna eller bara den högsta under en månad som sätter prisbilden för hela månaden. Det kan ge oväntade konsekvenser.
"Om man har ett barnkalas en kall lördag, där dörrar öppnas och stängs och uppvärmningen drar, kan den timmen bli väldigt dyr – och det straffar dig sedan hela månaden."
Sverige sticker ut i ett europeiskt perspektiv enligt Anna Engman. Hon och Engrate har jämfört hur effektavgifterna ser ut i alla EU-länder.
"Sverige är helt klart det mest varierade landet. Energimarknadsinspektionen har i princip sagt att varje nätbolag själv får implementera det här. Det har skapat stor fragmentering som är svårt att överblicka."
Samtidigt löser ett harmoniserat system inte allt då alla nätbolag har olika utmaningar i sitt nät
"En större harmonisering skulle göra det mycket lättare för aktörer som finns på många olika platser. Men för en vanlig slutkonsument spelar harmoniseringen i sig mindre roll – för dem är det viktigaste att hitta en modell som inte slår så hårt ekonomiskt och som man inte behöver vara energiexpert för att förstå. I slutändan är det här en tydlig signal där hushållen har satt ner foten och sagt att energi måste vara enklare att förstå."
