Rapport: Så kan Sverige minska beroendet av nödvändiga metaller från Kina

Julia Hansson, Martin Vallstrand och Filip Johnsson. Foto: Emmy Jonsson, Johan Marklund och Anna-Lena Lundqvist.
15 okt. 2026
09:01
Kina kontrollerar 70-100 procent av flera kritiska metaller som krävs för att bygga ut vind- och solkraft. Nu landar en ny rapport med sex konkreta åtgärder för att minska beroendet.

Beroende av kritiska metaller är reellt och det gör Sverige sårbart, slår Energiforsk, IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers fast i en ny rapport.

Metallerna används i vindkraftverk, solceller, batterier och elektronik – men tillgången på dem är begränsad. Kina har tidigare infört exportrestriktioner på kritiska metaller – och efterfrågan väntas bara öka i takt med att elektrifieringen accelererar.

"Energiomställningen handlar inte bara om att bygga mer elproduktion. Kinas dominerande ställning kring kritiska metaller gör Sverige och EU sårbart. Sverige och EU bör minska sina ensidiga importberoenden och bredda leveransrelationer till fler länder", säger Julia Hansson, projektledare på IVL och medförfattare till rapporten, i en presskommentar.

Mer återvinning, fler leverantörer

Rapporten lägger fram sex rekommendationer för att bryta beroendet och hitta andra vägar för att få tillgång till de eftertraktade metallerna:

1. Diversifierad import, strategiska partnerskap samt ökad europeisk och nordisk produktion och förädling av kritiska metaller och komponenter.

2. Integrera kritiska råmaterial i energiplaneringen genom att komplettera nationella energi- och omställningsscenarier med analyser av materialbehov, försörjningsrisker och konsekvenser av olika teknikval.

3. Prioritera cirkulära strategier och resurseffektiv teknik, inklusive minskad materialintensitet, materialsubstitution, längre livslängd och ökad återvinning, för att begränsa efterfrågan på kritiska metaller.

4. Ta fram försörjningsplaner för särskilt kritiska metaller där behov och försörjningsrisker är stora, med fokus på alternativa leverantörer, importberoenden och geopolitiska risker.

5. Utveckla samordnade styrmedel som stärker försörjningstryggheten, främjar återvinning och substitution samt säkerställer att kvarvarande behov av primära metaller möts på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

6. Stöd utveckling av nya återvinningstekniker. Sverige har en betydande återvinningsindustri och ett bra innovationsklimat, vilket ger bra förutsättningar att utveckla ny återvinningsteknik. Det bör även vara intressant att utveckla tekniker för att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur befintliga gruvavfalls- och restströmmar från järnmalmsbrytning.

"För att minska försörjningsriskerna behöver EU och Sverige öka återvinningen av kritiska metaller, utveckla alternativa material där det är möjligt och öka den egna utvinningen", säger Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers och medförfattare, i en kommentar.

Rapporten är tydlig med att ökad inhemsk utvinning är ett långsiktigt komplement – inte en snabb ersättning för dagens importberoende.

"Europa är en attraktiv marknad för kinesiska bolag, vi behöver bli bättre på att ställa krav för att ge tillgång till vår marknad", säger Martin Vallstrand, vd för Energiforsk, i en kommentar.