Sverige befinner sig mitt i en av de största investeringsvågorna i landets historia, med privata investeringar på 803 miljarder kronor kopplade till industrins gröna omställning. Men systemet hänger inte med. Många kommuner vågar inte ta den ekonomiska smällen som en stor etablering kan innebära.
"Det svenska systemet är i grunden inte dimensionerat för en så här tung investeringsvåg", säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff där regeringens Accelerationskontor presenterade en rad nya förslag för att lösa knuten.
En stor industrietablering kräver kostsamma investeringar i bostäder, vägar och service.
"Ekvation som inte går ihop"
"Den räkningen ska betalas direkt medans skatteintäkterna från nya etableringar kan dröja många år. Det här är en ekvation som inte riktigt går ihop", säger Ebba Busch.
För att lösa detta har Accelerationskontoret, under ledning av industrisamordnare Kristina Alvendal, utrett frågan och presenterade idag sitt delbetänkande – som fått rubriken "Att säga ja".
Kristina Alvendal beskrev luntan som ett "smörgåsbord" med förslag, där regeringen, och sedermera kommunerna, kan välja de delar man gillar bäst.
"Ju fler man genomför desto större effekt tror vi att man kommer att få för kommunerna", säger Kristina Alvendal.
Ett av de tyngsta förslagen är att avråda från en allmän statlig kreditgaranti, något som har diskuterats tidigare. Anledningen är att riskerna är för specifika. I stället föreslås ett antal riktade åtgärder.
"Incitamentspeng" ska sporra
Bland förslagen finns en så kallad "incitamentspeng" riktad till kommuner som går i bräschen och säger ja till etableringar samt en statlig rådgivningsfunktion för kommuner som saknar erfarenhet av stora industriprojekt.
Hur stora summor kan incitamentspengen handla om?
"Vi har föreslagit att incitamentspengen kommer att ligga på mellan 200 och 250 miljoner under fem års tid, totalt", säger Kristina Alvendal till Loop.
Varifrån ska man ta pengarna?
"Det är nya medel vi föreslår, det är inte så att man tar från någonting annat."
"Pengen" ska, enligt henne, framförallt gå till kommunens ökade kostnader som en industrietablering för med sig. Till exempel kan det handla om ökade lönekostnader för en liten kommun som behöver anställa ytterligare en planhandläggare.
Enligt Ebba Busch handlar det om att säkra skatteintäkter som annars kanske aldrig skulle ha kommit Sverige till godo.
"Det handlar om att hitta en annan räknesnurra för att ändå hämta hem de skatteintäkter som gynnar svenskt BNP av att företagsetableringen blir av. Staten kanske då på förhand behöver hitta ett sätt att återföra en del av det för att etableringen ska bli av överhuvudtaget", säger hon till Loop.
Garanti ska gynna byggande
På smörgåsbordet står även en hyresförlustgaranti för fastighetsbolag som bygger bostäder, ett räntebidrag för privatpersoner som köper småhus och en särskild "tillväxtpott" hos Trafikverket för infrastruktur som hamnat utanför den nationella planen.
"Det handlar kanske om en risk för bostäder, det kanske handlar om en risk för att investera i infrastrukturen. Och då menar vi att det är bättre att hitta incitament och en riskdelning i de specifika delarna", säger Kristina Alvendal som förklaring varför till man inte förespråkar en allmän kreditgaranti.
Dessutom ska staten, inte kommunen, bära risken för fördyringar i medfinansieringsavtal. För att locka arbetskraft föreslås även ett återinfört flyttbidrag, snabbare yrkesutbildningar och möjligheten att skriva ner studieskulder för de som flyttar till etableringsorterna.
