Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin stod i början av 2025 för över 60 procent av Europas datacenterkapacitet. Men knapp mark, överbelastade elnät och anslutningsköer på upp till tio år gör att nya investeringar i stället söker sig till marknader med ledig nätkapacitet och lägre driftskostnader. Där ligger Sverige bra till.
Rapporten "AI and energy: the two-way dependency" jämför förutsättningarna för datacenter i 19 europeiska länder. Sverige får höga betyg för den höga andelen fossilfri el, konkurrenskraftiga elpriser och ett kallt klimat som pressar kylkostnaderna.
"För vissa AI-datacenter är närheten till användarna mindre avgörande än tillgången på fossilfri el, nätkapacitet och möjlighet att skala upp", säger Marcus Antonsson, medförfattare till rapporten och ansvarig för AI & Data på EY Sverige i en kommentar.
Till 2035 kan datacenter stå för mer än 8 procent av den svenska elanvändningen, enligt rapporten. I Danmark väntas andelen landa på cirka 13 procent och i Norge på 9 procent.
Globalt drar datacenter i dag cirka 1,5 procent av all el. Till 2030 kan förbrukningen fördubblas till nära 1 000 terawattimmar. Det är lika mycket som hela Japan använder. År 2035 kan världens datacenter tillsammans bli den fjärde största elkonsumenten, efter USA, Kina och Indien.
Var femte riskerar försening
Elnäten hänger dock inte med. Omkring 20 procent av den datacenterkapacitet som planeras till 2030 riskerar att försenas av nätbegränsningar. Rapportens slutsats är att det som bromsar AI inte längre är tekniken, utan elen, nätkapaciteten och oförutsägbara tillståndsprocesser.
AI kan samtidigt hjälpa energibranschen. Tidiga implementeringar har i vissa fall gett 10 till 25 procent lägre driftskostnader och 5 till 8 procent bättre energieffektivitet.
"Sverige har goda förutsättningar att dra nytta av båda sidorna av utvecklingen, men det kräver att den digitala infrastrukturen och energisystemet planeras tillsammans", säger Simon Jansson Ek, Associate Partner och energiexpert på EY i Sverige.
