Energy Loop har tidigare skrivit om hur Svenska kraftnäts upphandling av en ny effektreserv har kraschat. Det innebär att Sverige, vid en riktigt kall vinter, riskerar stora strömavbrott.
I den nya rapporten "Elmarknaden 2035" från Energiforsk har den oberoende energianalytikern Peter Fritz och handelsprofessorn Lars Bergman tittat på hur elmarknaden kommer att utvecklas framåt utifrån två scenarier: ett där staten släpper elmarknaden fri och ett där staten tar en större roll och bland annat subventionerar ny elproduktion.
"Sedan 1996 har man haft en idé om en elmarknad utan direkt statlig inblandning, men nu går vi mot mer statliga styrmedel, särskilt för kärnkraften och kanske också för havsbaserad vindkraft. Det vägvalet behöver analyseras," säger Peter Fritz till Energy Loop.
I ett scenario där Sverige väljer marknadsvägen kommer systemet med effektreserv, alltså att enskilda kraftverk får betalt för att stötta vid bristsituationer att utökas.Kostnaden för det är 1 öre per kilowattimme.
I det andra scenariot införs en marknadsomfattande kapacitetsmekanism, något Svenska kraftnät föreslog redan 2023. Det innebär att staten betalar elproducenter och flexibla elanvändare för att hålla effekt tillgänglig och undvika effektbrist. Kostnaden för det är 10 öre per kilowattimme.
"På en strikt marknad är det till och med förbjudet att stoppa in reserver på marknaden eftersom det får en stor påverkan på priset. Men med ett sådant system skulle man ju få det här robusta systemet som politikerna pratar så mycket om," säger Peter Fritz.
Så med mer statlig inblandning skulle risken för effektbrist minska?
"Ja, precis. Men risken för tillfälligt väldigt höga priser är en viktig del av elmarknaden. Det är ju drivkraften bakom att vissa elanvändare faktiskt säkrar sina priser på längre sikt."
Men rapporten har mer långtgående slutsatser än så. Med mer statlig inblandning skulle hela elektrifieringen gå snabbare. I dagsläget använder Sverige ungefär 135 terawattimmar el per år.
Om staten tar en mer aktiv roll framåt kommer elanvändningen enligt rapporten att öka med 2,5 procent per år och 2035 ligga på 195 TWh. I marknadsscenariot ökar elanvändningen istället "bara" med 1,6 procent per år till 2035 och landar på cirka 185 TWh.
"Om staten blir mer aktiv tror vi att efterfrågan på el kommer att växa snabbare, bland annat eftersom de som investerar i elintensiv verksamhet då kan känna sig mer säkra när de ser att kärnkraft och havsbaserad vind är på gång efter 2035."
Men mer statlig inblandning får också negativa effekter enligt rapporten. Med mindre statlig inblandning får Sverige lägre (men mer volatila) elpriser, och med mer statlig inblandning blir svängningarna mindre men elpriset högre.
"Mer statlig inblandning skulle få investerare i landbaserad vindkraft och annan energiproduktion som inte kan räkna med statliga stöd att dra sig tillbaka, och därmed skulle vi få högre elpriser åtminstone fram till 2035."
Läs rapporten i sin helhet här.
