Det är Energiforsk som i en ny förstudie kartlagt potentialen för att pressa ut mer ur befintlig nätinfrastruktur. Rapporten pekar ut tre typer av åtgärder: bättre mätning och datahantering, mer aktiv nätdrift, samt villkorade anslutningsavtal med industrikunderna.
De första 10-15 procenten av kapacitetsökningen bedöms vara relativt enkla att realisera – och kräver inte ens att kunderna gör något.
"Det handlar bland annat om bättre mätning och datahantering, men även en mer aktiv drift av elsystemet. Det innebär att mycket kan göras utan engagemang från företag och industrier – och ännu mer när den typen av kunder tecknar villkorade avtal", säger Madelene Danielzon Larsson, programansvarig inom elnät på Energiforsk, i ett pressmeddelande.
Tre internationella förebilder
Rapporten lyfter fram tre exempel från länder som redan genomfört liknande reformer.
I Nederländerna erbjöd systemoperatören Tennet industrikunder garanterad effekt 85 procent av årets timmar – mot halverad nätavgift. Analyser av befintligt nätutnyttjande frilade 9 gigawatt (GW) kapacitet, att jämföra med hela Stockholms effektbehov på 1,6 GW. Den nederländska regeringen sjösatte också ett separat program för flaskhalshantering. I Storbritannien infördes principen "först redo och behövd, först ansluten", där klimatnytta avgör kön till nätet.
Budskapet till svenska beslutsfattare är tydligt: staten behöver peka ut riktning, Energimarknadsinspektionens (Ei) kommande intäktsreglering från 2028 måste ge elnätsbolagen rätt incitament, och flexibla elanvändare bör uppmuntras att teckna villkorade avtal.
"Vi ser en möjlighet att öka kapacitetstilldelning till stora elförbrukare innan nya ledningar är på plats. Då kan tidskrävande nätförstärkningar undvikas eller skjutas upp, samtidigt som elektrifieringen fortgår", säger Danielzon Larsson i en kommentar.
Förstudien har genomförts på uppdrag av Innovations- och kemiindustrierna, Göteborg Energi Elnät och Eon Elnät. Energiforsk planerar en fördjupning av projektet.
