Denna artikelserie är ett betalt samarbete med InnoEnergy. Läs mer om dem i faktarutan längst ner.
Inom ett matsystem som står för en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser har det funnits en elefant i rummet, bortom transporter och förpackningar som ofta befinner sig i konsumenternas medvetanden.
Konstgödsel står nämligen för en tredjedel av utsläppen från spannmålsbaserade produkter som bröd – en klimatpåverkan i nivå med den utskällda flygindustrin.
Det är här Uppsalabaserade NitroCapt kommer in i bilden. Grundat för nio år sedan har de patenterat en teknik för att skapa kvävegödsel med luft som den viktigaste råvaran. Förenklat kan man säga att det handlar om att bryta upp kvävgasmolekylen, vilket i regel är omöjligt utan stora mängder energi. Med hjälp av elektricitet och mikrovågor skapar NitroCapt ett plasma som i processen bildar salpetersyra istället för ammoniak.
Ytterligare sju olika patent är inskickade, och idag driver bolaget en pilotanläggning i Uppsala.
"Vi slår nya prestandarekord nästan varje dag", berättar vd och grundare Gustaf Forsberg.
Just hastigheten för nya milstolpar är något som blir väldigt tydligt i NitroCapts fall. Med 20 anställda från 13 olika länder har man odlat en snabbfotad företagskultur som är redo för att ta sig an globala marknader.
"Vi har en enorm hastighet i vår utveckling. Våra partners blir gröna av avund när vi berättar om hur snabbt vi kan jobba. Det gör också att vi blir väldigt kapitaleffektiva."
33 anläggningar säkrade
För att säkra långsiktighet och trygghet i såväl marknadsbearbetning som kapitalanskaffning, har NitroCapt knutit till sig partnerskap med bland annat svenska Lantmännen, norska Felleskjøpet, Lantmännens franska motsvarighet Vivescia, samt kooperativet De Verband i Luxemburg. Dessa aktörer är även involverade i den befintliga pilotanläggningen.
Nio avsiktsförklaringar har säkrats för sammanlagt 33 anläggningar under de kommande åren, och offtakeavtal har skrivits med Axfood och Felleskjøpet.
NitroCapts konstgödsel används nu i ett flertal fältförsök. Med ett kort svensk odlingsfönster går en testsäsong snabbt, men Gustaf Forsberg menar att produkten snart är redo att användas skarpt.
"De första kunderna kommer att få testa vår gödselprodukt under 2026."
Fördel förnybart
Planen är att först bygga en egen anläggning i industriell skala, för att därefter börja licensiera ut tekniken till hundratals anläggningar över hela världen. Gustaf Forsberg poängterar att dessa kommer att byggas i regional skala.
"Varje anläggning kommer att kunna förse 50 000 – 80 000 hektar åkermark med gödsel. Det bidrar till stärkt lokal självförsörjning eftersom jordbruket slipper beroendet av importerade råvaror."
För att få fram en fossilfri slutprodukt behöver också elen vara fossilfri.
"Det är målet. Vår teknik är extra väl lämpad eftersom den klarar att köras på variabel effekt, vilket gör det ännu mindre intressant att använda fossilbaserad energi."
Afrika är ett konkret exempel, menar han.
"Vi ser Afrika som en spännande marknad med stora behov av ökad produktivitet i jordbruket. Inom kort kommer man kunna kombinera vår process med billig och förnybar solkraft, och då blir det extra intressant."
Vägen mot kommersialisering
NitroCapt ägs i dagsläget till en tredjedel av Gustaf Forsberg själv, och bland de andra investerarna syns bland annat energiinvesteraren InnoEnergy, Almi Invest GreenTech, LRF Ventures och Axfoods investeringsbolag Novax.
Av totalt 130 intagna miljoner har mer än hälften varit olika typer av bidrag och prispengar. Under 2025 arbetar bolaget med att resa en A-runda på 70-100 miljoner kronor för att under 2026 kunna bygga den första småskaliga kommersiella anläggningen samtidigt som man börjar designa den första fullskaliga motsvarigheten.
Gustaf Forsberg ser ljust på hur bolaget kan bidra till att förändra framtidens jordbruk.
"Haber Bosch-processen har utvecklats i mer än 110 år och har nått vägs ände vad gäller ytterligare större förbättringar. Vi har den enda tekniken som kan ta över stafettpinnen och bygga en ny, mer effektiv industri globalt − och samtidigt göra den klimatvänlig", avslutar han.
