Omställning kräver investeringar. Investeringar kräver långsiktighet. Det är en insikt som både politiker och marknadsaktörer delar. Samtidigt höjs röster för att vi behöver öka tempot, utsläppen måste ner, snabbare! Och i vissa delar går det idag fort, de folkvalda vill visa handlingskraft och uppfylla vallöften. Men hur säkerställs att det ökade tempot inte bli en bromskloss?
Hastig regeländring utan tydlig koppling till mål eller utan helhetsanalys resulterar i ökad osäkerhet, större försiktighet och ett svagare investeringsklimat.
Ett exempel är förändringen av principerna för anslutning till elnätet. Ett antal riktade regeringsuppdrag ledde till att Svenska kraftnät uppdaterade vägledningen för anslutning till stamnätet.
Bland annat infördes det odefinierade begreppet mognadsgrad. På rekordhastighet ändrade nätbolagens anslutningsprinciper och effekt tilldelades projekt längre bak i kön, då de bedömdes mer moget av nätägaren.
För ett enskilt projekt var förändringen nödvändig, den räddade jobb och bidrog till investeringsbeslut. Men att mognadsgrad nu på bred front införtssom kriterium för effekttilldelning, påverkar framtiden för alla elintensiva projekt.
Det gynnar enklare investeringar, som datacenter, framför mer komplexa industriomställningsprojekt. För de projekt som stått före i kön innan de ändrade principerna skapades ökad osäkerhet. Sveriges attraktionskraft för energiintensiva och mer komplexa satsningar har minskat.
Ett annat exempel är kärnkraften. Valet 2022 innebar en tydlig kursändring efter det tidigare målet om ett 100 procent förnybart elsystem. Under mandatperioden har en rad lagförslag och regeländringar lagts fram för att möjliggöra ny kärnkraft.
Det har gått snabbt och utfallet hittills är tydligt: investeringarna i ny elproduktion har helt avstannat och är nu i princip obefintliga. Även inom det kraftslag som nu prioriteras upplevs riskerna som höga, det finns till exempel ingen politisk enighet.
Hastigheten i regelutvecklingsarbetet har varit hög, men den upplevs främst som politiskt betingad. För att hinna göra fler regelförändringar har regeringen nu föreslagit att riksdagen ska sommarjobba. Det är bra om man vill visa att man uppfyller vallöften, men leder det verkligen till snabbare omställning och fler investeringar?
I båda exemplen ovan blir tempot och den politiska styrningen en utmaning för dem som behöver förutsägbarhet. När regelverk ändras snabbt, ryckigt och i viss mån slumpvis, ökar risken. Kapital blir dyrare, beslut skjuts upp och investeringar flyttar i vissa fall någon annanstans – särskilt i kapitalintensiva sektorer där återbetalningstider mäts i decennier.
I dag efterfrågas ofta en ny blocköverskridande energiöverenskommelse. Men kanske är det inte i första hand fler överenskommelser vi saknar, utan en gemensam parlamentarisk riktning som sträcker sig bortom enskilda tekniker, mandatperioder och ideologiska skiften.
En strategi som inte bara handlar om energi, utan om vad energin ska användas till. Som utgår ifrån de politiskt överenskomna globala och EU-gemensamma klimatmålen. En sådan strategi skulle också visa att politiken har förtroende för sig själv, och de mål som är satta.
Om riktningen är tydlig, om förtroendet finns mellan aktörerna, då kan regeländringar genomföras snabbt, utan att skapa osäkerhet. Då blir hastighet ett verktyg, inte ett risktagande. Bara så kan politiken hjälpa investerarna att skapa den verkligt snabba omställningskraften.
Lina Håkansdotter, obunden rådgivare och tidigare hållbarhetschef på Stegra.
