Den statliga utredningen "Vägen mot utfasning – styrmedel för ett fossilfritt samhälle" med förslag på hur Sverige ska få bort fossildrivna fordon är ute på remiss.
IVL Svenska Miljöinstitutet välkomnar intentionerna men kräver hårdare tag – framför allt för att påskynda elektrifieringen av både personbilar och lastbilar.
"En snabbare elektrifiering är avgörande för att hålla nere kostnaden för omställningen. Det konstaterar utredningen själv, men förslagen är inte tillräckliga för att nå dit", säger Tobias Gustavsson Binder, klimatanalytiker på IVL, i ett pressmeddelande.
Kräver mer bett
Elbilsförsäljningen växer, men bensinbilar och laddhybrider säljs fortfarande i stora volymer och kan finnas kvar i fordonsflottan i upp till 20 år. IVL vill därför se en skarpare så kallad malusbeskattning än vad utredningen föreslår – med tydligare styrning från laddhybrider mot helt eldrivna bilar.
"Med dagens försäljning av bensinbilar och laddhybrider riskerar vi att låsa fast Sverige i ett ohållbart stort behov av bensin lång tid framöver. Våra analyser visar också att förnybar bensin inte kommer att kunna ersätta fossil bensin i någon större omfattning", säger Tobias Gustavsson Binder.
För lastbilar välkomnar IVL förslaget om kommunala miljözoner, men efterlyser också ett skyndsamt införande av en avståndsbaserad och koldioxiddifferentierad vägskatt samt sänkt energiskatt på el vid laddning av tunga fordon.
Minska bilberoendet i städerna
IVL lyfter också fram att utredningen missar en hel kategori av styrmedel: de som minskar bilberoendet i sig, särskilt i städer.
"Fossilbränsledrivna fordon kommer att trafikera våra vägar under lång tid, och elektrifieringen av fordonsflottan går inte tillräckligt snabbt för att klara klimatmål", säger Joanna Dickinson, expert på hållbar mobilitet på IVL, i en presskommentar.
Enligt henne bortser utredningen från vad som empiriskt visar sig fungera för att minska bilberoende. Hon efterlyser ett paket av samverkande styrmedel där gatuutrymme omfördelas från biltrafik till andra färdsätt – exempelvis via återinförda stadsmiljöavtal eller mer målstyrd infrastrukturplanering inom ramen för klimatmålen.
