När den svenska regeringen i december 2023 presenterade sin klimathandlingsplan pekades ny kärnkraft ut som den enskilt viktigaste åtgärden för att Sverige ska nå netto noll utsläpp till 2045.
Även regeringar i andra europeiska länder som Frankrike, Polen och Finland har har satt kärnkraft högt på sin energipolitiska agenda som en central del i omställningen till klimatneutralitet.
Men det är inte bara från politiskt håll som intresset växer för tekniken utan även bland investerare.
Bolag inom fusion och fission, alltså kärnkraftsbolag, har globalt i år redan tagit in 35 miljarder kronor i kapitalrundor vilket överträffar det tidigare rekordåret 2021.
Det blir särskilt intressant med tanke på att riskkapitalbolagens intresse för grön energi annars tycks ha svalnat. 2025 väntas bolagens investeringar i sektorn landa på landa på cirka 272 miljarder kronor, vilket är den lägsta nivån sedan 2017, enligt databasen Dealroom.
Även i Europa märks investerarnas nyfunna intresse för kärnkraft. Europeiska kärnkraftsbolag har hittills under 2025 tagit in drygt 4,5 miljarder kronor i kapitalrundor. Det är lite mindre än rekordåret 2022 då 5,1 miljarder gick in i sektorn, men det rekordet berodde mycket på en enskild kapitalrunda. Det Parisbaserade fissionsbolaget Newclo stängde nämligen 2022 en runda på 3,3 miljarder.
Fission innebär att tunga atomer klyvs i mindre delar och frigör energi. Det är den teknik som används i dagens kärnkraftverk.
Men till skillnad från de traditionellt stora kärnkraftverken har dagens fissions-bolag fokus på mindre och modulära reaktorer exempelvis svenska Blykalla, som just nu har en pågående kapitalrunda där amerikanska Oklo gått in med drygt 50 miljoner kronor.
Den största fissionsinvesteringen i Europa hittills i år hände dock i vårt östra grannland. Finländska Steady Energy har säkrat 350 miljoner kronor i en runda ledd av 92 Capital, ett danskt riskkapitalbolag specialiserat på kärnenergi.
Steady Energy grundades 2023 som en avknoppning från VTT Technical Research Centre of Finland och planerar att bygga världens första småskaliga modulära reaktor i Helsingfors.
Men det är inte bara i Norden det rör på sig inom fission. Franska Stellaria har tagit in motsvarande 250 miljoner kronor för sin kloridsmältsaltsreaktor, alltså en typ av reaktor där kärnbränslet löses i smält salt, vilket ska göra det både effektiv och lättare att kontrollera.
Stellaria siktar på att ha en fungerande prototyp till 2029. Dessutom har Thorizon från Nederländerna tagit in drygt 180 miljoner kronor för en reaktor som återanvänder kärnavfall.
Fusion innebär att lätta atomer som väte slås ihop under extremt högt tryck och temperatur och bildar tyngre atomer samtidigt som enorm energi frigörs. Alltså ungefär samma princip som driver solen.
Även om det är den traditionella fissionen som dominerar den politiska debatten om kärnkraften i Sverige så är det fusionen som just nu lockar mest riskkapital i Europa.
Förra årets rekord på drygt 2 miljarder kronor ser ut att krossas. Redan nu har fissionsbranschen fått in 3,2 miljarder kronor.
Europas största privata investering hittills i tekniken skedde i juni när tyska Proxima Fusion stängde en runda som totalt tog in 1,43 miljarder kronor. Bland investerarna finns den europeiska riskkapitalfonden Balderton Capital, det tyska VC-bolaget Cherry Ventures och investmentbolaget Plural.
Men det finns fler tecken än så på att branschen blomstrar. Tyska Marvel Fusion tog i mars in 1,25 miljarder kronor i en kapitalrunda ledd av EQT och Siemens Energy. Svenska Novatron tog tidigare i år in drygt 113 miljoner kronor i en finansieringsrunda där den finländska tankjätten St1 klev inom huvudinvesterare.