Nyligen drabbades hundratals franska matbutiker av ett lite märkligt cyberangrepp mot kyl- och frysdiskar. Stora mängder mat fick slängas och attacken blottade en allvarlig sårbarhet i landets livsmedelsförsörjning. Någon månad tidigare utsattes Berlin för ett av stadens mest omfattande cyberangrepp, där den proryska hackergruppen Rhysida stal personuppgifter, ID-handlingar och känslig information om infrastrukturen. I slutet av oktober upptäcktes dessutom en säkerhetslucka som riskerar att utsätta miljontals webbplatser för cyberangrepp.
Det här är en verklighet vi måste ta höjd för. Cyberattacker, dataintrång och läckta personuppgifter har blivit ett återkommande samhällshot. Under Europas cybersäkerhetsmånad uppmanas därför företag, myndigheter och privatpersoner att stärka skyddet av känslig information och minska digitala sårbarheter. Inte minst i Sverige: Enligt cybersäkerhetsföretaget Check Point Software ökar cyberattackerna i Norden snabbare än både det europeiska och globala genomsnittet. Sverige sticker ut med hela 73 procent fler attacker än föregående år.
Sverige sticker ut med hela 73 procent fler attacker än föregående år
När elsystemet angrips kan konsekvenserna bli särskilt allvarliga. I april konstaterade regeringen att cyberhotet mot Sverige förvärrats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, med särskilda risker för samhällskritisk infrastruktur. Redan i februari varnade Nationellt cybersäkerhetscenter svenska energiföretag efter ett omfattande, ryskkopplat cyberangrepp mot Polens energiförsörjning. På hösten dessförinnan utsattes Svenska kraftnät för ett dataintrång av den ryskkopplade hackergruppen Everest, som hävdade att den stulit 280 GB känslig information.
Mot den här fonden diskuteras nu något anmärkningsvärt. Ett gammalt förslag om att samla stora mängder information om Sveriges elkunder och elmarknad i en central datahubb har åter aktualiserats. I slutet av september presenterade Svenska kraftnät och Ei ett centralt datahanteringsverktyg för elmarknaden. Ett sådant har tidigare utretts under många år, kostat betydande resurser och till slut lagts ned. Det fanns goda skäl att ifrågasätta projektet då, och de säkerhetspolitiska argumenten för försiktighet har knappast blivit svagare sedan dess.
Tanken att förenkla informationsutbytet mellan elmarknadens aktörer är god. Men bakom den till synes oskyldiga administrativa reformen döljer sig betydande säkerhetsrisker. Information om elanläggningar, personuppgifter och detaljerad information om hushållens och näringslivets elförbrukning är inte vilken information som helst. I händerna på främmande makt kan sådan information vara synnerligen riskabel.
I händerna på främmande makt kan sådan information vara synnerligen riskabel
I andra delar av samhället introduceras långtgående regelverk och skyddsmekanismer för att decentralisera känsliga uppgifter, minska onödig exponering och skydda medborgarnas integritet. Samma principer borde vara självklara för elmarknaden, men nu kan vi alltså vara på väg att genomföra en reform som gör det enklare att komma åt omfattande, känslig information om elförbrukning och elkunder genom att koncentrera den till en gemensam lösning.
Det finns alternativ som är mindre ingripande, där decentraliserade lösningar behålls samtidigt som komplexitet, kostnader och säkerhetsrisker minskar. Med en lösning som bygger på att uppgifter stannar hos den som ansvarar för dem, och delas när det verkligen behövs, kan många av de nyttor som eftersträvas uppnås – utan att samla data och funktioner i en central lösning. Genom att förenkla, standardisera och tydliggöra hur data utbyts mellan aktörer kan vi både förbättra informationsdelningen och skydda elkundernas integritet. Kundnytta i elsystemet skapas genom rimliga priser, tydligt ansvar, fungerande service och trygg hantering av kundens uppgifter.
Sverige behöver en modern och effektiv elmarknad. Men framför allt behöver vi en säker sådan
Sverige behöver en modern och effektiv elmarknad. Men framför allt behöver vi en säker sådan. Nu när cybersäkerhetsmånaden slutar bör vi intensifiera diskussionen om hur vi skyddar Sveriges elkunder bättre.
Johan Lindehag, vd på Ellevio
