EU:s klimatmål till 2050 och satsningar som Net-Zero Industry Act har flyttat fokus från enbart målsättningar till faktisk industriell kapacitetsuppbyggnad.
Det handlar om att snabbt stärka unionens inhemska tillverkning av nyckelteknologier som solpaneler, vindkraftverk och värmepumpar.
Solenergi och värmepumpar leder vägen
Mellan åren 2018 och 2023 har det skett dramatiska skiftningar i sysselsättningen inom ren energi i EU, visar en ny rapport från Cedefop, som släppts som en del av European Skills & VET Week.
Allra starkast är tillväxten för solenergi och värmepumpar. Solenergins andel av den totala clean tech-sysselsättningen i unionen ökade kraftigt från 9 procent till hela 30 procent på bara fem år, enligt rapporten. Sysselsättningen för värmepumpar följde en liknande trend och steg från 15 procent till 23 procent.
Inom solenergisektorn beräknas antalet heltidsjobb nå en miljon i Europa år 2040, jämfört med cirka 648 000 år 2022. Denna utveckling skapar en mängd nya, specialiserade yrkesroller längs hela värdekedjan:
Design- och energiingenjörer: De som ritar framtidens smarta energisystem, optimerar elnät och översätter klimatambitioner till tekniskt hållbara lösningar.
Installatörer och tekniker: Den praktiska spjutspetsen. Behovet av certifierade kyltekniker och solcellsinstallatörer som kan driftsätta och underhålla de miljontals nya anläggningarna är enormt.
Kvalitetssäkrare och säkerhetsexperter: Med mer komplexa, digitaliserade och sammankopplade energisystem växer behovet av cybersäkerhetsarkitekter (i linje med NIS2-direktivet) för att skydda kritisk energiinfrastruktur mot externa hot.
Kompetensbristen ett investeringshinder
Men den snabba expansionen innebär också svårigheter. Enligt en omfattande investeringsenkät från Europeiska investeringsbanken (EIB) uppger hela 79 procent av företagen i EU att brist på personal med rätt kompetens utgör ett direkt tillväxt- och investeringshinder. Efterfrågan på grön kompetens ökar för närvarande mer än dubbelt så snabbt som utbudet. Om inte takten i utbildningsinsatserna fördubblas riskerar nästan vart femte grönt jobb att stå tomt år 2030, skriver rapportförfattarna.
Så bygger de en grön talangpool
Flera länder har börjat jobba på nya sätt för att förebygga kompetensbristen.
Finland: Har integrerat gröna och digitala kompetenser på alla utbildningsnivåer inom yrkesutbildningen. Från och med 2025 har valbara moduler i bland annat klimatskydd och hållbar produktion gjorts tillgängliga i läroplanerna.
Danmark: Har etablerat nära samarbeten med industrin, till exempel genom att utforma specialiserade lärlingsprogram för vindkraftstekniker tillsammans med vindkraftsjätten Vestas.
Tyskland: Utnyttjar sitt yrkesutbildningssystem för att i samarbete med företag som Siemens Gamesa och Hering utbilda tekniker inom förnybar energi och byggnadsteknik.
Österrike och Irland: Österrike har genomfört en landsomfattande revidering för att få in gröna kompetenser i yrkesutbildningarnas läroplaner, medan Irland framgångsrikt driver strategin 'Green Skills 2030' för att säkerställa att framtida arbetskraft möter marknadens behov.
Lyfter vikten av mikromeriter
Utöver de nationella initiativen betonar rapporten vikten av mer flexibla utbildningsvägar. Genom korta, modulära utbildningar och införandet av så kallade mikromeriter (microcredentials) kan arbetstagare som redan besitter värdefulla grundkunskaper – exempelvis traditionella elektriker och VVS-tekniker – snabbare ställa om och ta de nya gröna jobben.
