Energy Loop har tidigare intervjuat både rödgröna och borgerliga röster om vad en ny regering kan betyda för energipolitiken. Nu är det dags för ett tredje, klart konservativt perspektiv. Arvid Hallén, programansvarig på den konservativa tankesmedjan Oikos, som grundades av tidigare SD-gruppledaren Mattias Karlsson.
Han vill börja med att brasklappa för att det fortfarande är långt ifrån säkert att Sverige får en rödgrön regering.
"Och om det blir en sådan tror jag att det här kommer bli en väldigt svag regering. De kommer inte göra så mycket på energiområdet", säger Arvid Hallén till Energy Loop.
Det händer med kärnkraften
Ett regeringsskifte kan få stor påverkan på kärnkraftssatsningarna. Vattenfall ska fatta sitt slutgiltiga investeringsbeslut om ny kärnkraft 2027 och mycket han hända innan dess. Både MP, V och C är skeptiska till ny kärnkraft.
"Det finns anledning att tro att kärnkraftsutbyggnaden kommer att stoppas, eller i alla fall att Vattenfalls investeringsbeslut skjuts upp. Det ligger mycket väl i korten att det, som en del av någon rödgrön uppgörelse, blir försenat och att man fattar det beslutet först efter valet 2030 i stället", säger Arvid Hallén.
De övriga fem kärnkraftsprojekten är han i grunden skeptisk till.
"Mitt allmänna intryck är att det egentligen bara är Vattenfalls projekt som verkar vara på riktigt. Det är väldigt enkelt att skicka ut ett pressmeddelande om att man ska bygga tio små reaktorer i någon mindre ort i Sverige. Det är betydligt svårare att få tag på finansieringen."
Han är också kritisk mot vad han menar var en nyliberal övertro på marknaden i kärnkraftssatsningen i början av mandatperioden, men det förändrades mot slutet.
"Det kom med tiden, med den nya kärnkraftsfinansieringslagen, men bilden att marknaden ska lösa det här lever ändå kvar, trots att kärnkraft i praktiken är ett statligt projekt om det ska bli av."
Kritiken mot Tidös energipolitik
Arvid Hallén ger annars Tidöregeringen gott betyg för mycket i energipolitiken, bland annat nya regelverk för att elnätet ska klara störningar och kunna komma igång igen efter ett totalt strömavbrott. Men han pekar också ut två områden han menar helt fallit mellan stolarna: fjärrvärmen, som han tycker har behandlats styvmoderligt, samt gasen.
"De blågula har inte lyft ett finger för att hantera Sveriges sårbarhet vad gäller naturgas. Man har inte kopplat in LNG-terminalen i Göteborg till gasnätet, och man har inte byggt några nya underjordiska gaslager, om något skulle hända med gasledningarna till Danmark", säger Arvid Hallén.
Förklaringen är enligt honom inte politisk feghet, utan okunskap.
"De flesta svenska politiker vet inte vad naturgas är och de vet framförallt inte att det är en del av det svenska energisystemet. Det finns ingen påtryckningsgrupp som vill driva naturgasens försörjningssäkerhet som en fråga. Ingen enskild aktör tjänar på bättre beredskap. Allmänheten gör det, genom att industrin i Syd- och Västsverige slipper stänga ner vid ett sabotage mot gasledningen till Danmark."
Utöver naturgasen pekar Arvid Hallén ut ytterligare en sak regeringen lät bli liggande, trots att den hade ett färdigt underlag på bordet.
"Jag är besviken på att man inte har sett till att havsvindkraftsutredningen blivit lag. Det är en jättebra utredning med jättebra förslag", säger Arvid Hallén.
Den konservativa debattören är också kritisk mot en förändring han tycker sig ha sett i sitt eget politiska läger.
"Högern har traditionellt haft en pragmatisk syn på energipolitiken. Man vill ha det som är billigt, rent och försörjningssäkert, medan Vänstern haft en ideologisk hangup där man ogillat kärnkraft av principiella skäl. Vad som hänt de senaste tio åren är att högern börjat få en egen ideologisk hangup, mot vindkraft, solkraft och elbilar. I Tyskland gäller det till och med värmepumpar."
Här behöver mer göras
Han vill också se mer insatser för att få fart på pumpkraften.
"De flesta vet inte ens vad det är. Det här skulle man behöva kartlägga potentialen för, och se över regelverket", säger Arvid Hallén.
Problemet, menar han, är strukturellt.
"Det är samma problem som med batterier, att man måste betala elskatt när man köper elen men inte kan dra av det när man säljer den. Hela arbitragemodellen blir jättesvår", säger Arvid Hallén.