Ziklo är en bank som finansierar fordon. I sin nya Mobilitetsrapport har banken räknat på vad det kostar ett åkeri att leasa en tung lastbil på över 16 ton.
En ellastbil landar på 78 500 kronor i månaden. En diesellastbil kostar 79 200 kronor och en biogaslastbil 81 100 kronor.
Skillnaden ligger i hur kostnaderna fördelas mellan inköp och bränsle. Ellastbilen är dyrare att köpa men billigare att köra vilket gör att den i slutändan vinner. Kalkylen förutsätter att lastbilen laddas till 60 procent i den egna depån.
Ziklos rapport visar också att 85 procent av åkerierna idag helt saknar eldrivna tunga lastbilar. Bland de minsta, med upp till fem anställda, har inget av de tillfrågade åkerierna någon ellastbil. Bland åkerier med 20 eller fler anställda har 31 procent minst en.
Enligt åkerierna själva är inköpspriset den största bromsklossen. Mer än vartannat åkeri säger att de skulle byta till el direkt om en ellastbil kostade lika mycket som en dieselbil. Bland dem som redan har en ellastbil svarar 83 procent så, mot 46 procent bland dem som saknar en.
De som kan mest oroar sig mest
En återkommande invändning mot elfordon, inte minst från åkerier, har varit att räckvidden är för kort, att batterierna slits ut för snabbt och att laddningsmöjligheterna är för få.
Rapporten visar att den som testat ett elektriskt alternativ är mindre orolig för de tre sakerna.
Istället är de oroliga för någonting annat.
55 procent av åkerierna känner ganska eller mycket stor oro för att den lokala elkapaciteten inte ska räcka när de vill ladda flottan i den egna depån. Oron delas av små och stora åkerier, och av dem som redan har ellastbil lika väl som av dem som bara kör diesel. Enligt rapporten är de mest insatta till och med de mest oroliga.
Kunskap saknas inte, enligt rapporten. Bland åkerier med 20 eller fler anställda är 80 procent medvetna om vad depåladdning kräver i form av elkapacitet, tillstånd och laddinfrastruktur. Bland de minsta är andelen 44 procent.
Den publika laddningen är däremot sällan ett problem. Bland åkerier som har ellastbil säger bara 2 procent att de ofta tvingas tacka nej till jobb på grund av bristande laddinfrastruktur. 83 procent säger att det aldrig eller sällan händer.
Enligt Ziklo är det staten, kommunerna och elnätsbolagen som ska lösa problemet med elkapaciteten – och pekar ut två sätt som kan förbättra situationen. Bygga ut kapaciteten så att den finns där åkerierna behöver den samt tydligare berätta var den redan finns.
Dieseln blir dyrare
Det stigande priset på diesel talar också för elfordonen, enligt rapporten. Från 2028, ett år senare än planerat, inför EU sitt nya utsläppshandelssystem ETS2, som omfattar vägtransporter. Den vanligaste bedömningen är att diesel och bensin blir 1 till 3 kronor dyrare per liter.
Ziklo har räknat på det högsta påslaget, 3 kronor per liter. Då stiger diesellastbilens månadskostnad från 79 200 till 84 900 kronor. Ellastbilen ligger kvar på 78 500 kronor.
De flesta åkerier känner inte till ETS2. 65 procent säger att de inte visste något om systemet innan undersökningen. När de fick veta mer blev 30 procent mer positiva till el och biogas.
Med ETS2 växer ellastbilens försprång. Men det spelar ingen roll om depån inte får den el som behövs.
