Ei föreslår att Sveriges tillförlitlighetsnorm höjs från 1 till 3 timmar per år. Normen anger hur många timmar med effektbrist som är samhällsekonomiskt motiverade. Den styr också hur mycket strategisk reserv Svenska kraftnät handlar upp.
Högre norm betyder mindre reserv i beredskap.
Ei:s egen beräkning landade på drygt fyra timmar. Myndigheten stannar ändå vid tre, med hänvisning till osäkerheter i underlaget och nya EU-underlag från Acer som är på väg.
Förklaringen är att ny kapacitet blivit dyrare. Ei har visserligen höjt värdet för förlorad last, VOLL, alltså vad hushåll och företag är beredda att betala för att slippa avbrott. Men kostnaderna har dragit iväg mer.
"Årets beräkning visar att kostnader för nya kapacitetsresurser har ökat mer än värdet av att ytterligare minska risken för avbrott", säger Tobias Alkefjärd, projektledare på Ei, i ett pressmeddelande.
Den andra nyheten är teknikbytet. Gasturbinen ersätter efterfrågeflexibilitet som normsättande teknik.Den billigaste flexen är nämligen redan inräknad i EU:s bedömning ERAA 2025. Att lägga till den igen vore dubbelräkning
Bytet höjer också taket för vad kraftverken i reserven får betalt, eftersom taket utgår från vad den normsättande tekniken kostar. Reserven kan alltså bli mindre men dyrare per megawatt.
