AI kräver en kedja av resurser som måste fungera tillsammans:
Energi och datacenter skapar den fysiska grunden, grafikprocessorerna levererar beräkningskraften, molninfrastrukturen gör resurserna tillgängliga och skalbara och modeller och applikationer bygger vidare på detta och skapar affärsvärde.
Det räcker inte att Sverige i dag befinner sig längst ned i denna kedja. För att Sverige ska kunna dra optimal nytta av tekniken, snarare än bara vara fodervärdar för den, behöver akademisk forskning, företagens forskning och utveckling, kapital och politiska beslutsfattare i stället fokusera på de högre lagren. Där Sverige saknar inhemsk kapacitet krävs det även att dessa hittar rätt internationella samarbetspartner och ekosystem.
Här kan nya AI-tjänster frodas
Tillgång till fossilfri el och mark, tillsammans med ett svalare klimat, gör regionen attraktiv för stora datacenterinvesteringar. Fastighetsbolaget Savills rankar Oslo, Stockholm och Helsingfors bland de sex bästa platserna i världen för framtida utveckling inom området.
Satsningar som Sveriges första storskaliga AI-superdator i Linköping är i detta sammanhang helt rätt. Här kan nya AI-tjänster och samarbeten frodas och utvecklas.
Men att sälja billig mark och el till datacenteranläggningar utan att bygga egen kompetens och teknik eller hitta samarbetspartners och ekosystem där Sverige kan utveckla färdigheter i hela AI-kedjan är inte långsiktigt rätt.
Sverige behöver exempelvis sikta på att få en av EU:s gigafabriker hit, idag är Sverige bara medfinansiär i Finlands ansökan. Här krävs en egen satsning eftersom vi då kan bygga AI-förmågor runt dessa fabriker. Konkurrensfördelen för Sverige uppstår nämligen när chip, el, mark, datacenter och molninfrastruktur kan kopplas samman till ett fungerande ekosystem med svensk kompetens i internationella samarbeten.
Behovet av digital suveränitet med AI-tjänster, som befinner sig inom EU:s jurisdiktion, spelar Sverige väl i händerna.
Efterfrågan från framför allt europeiska bolag på både AI-serverkraft i Europa och modeller och applikationer härifrån kommer att öka över tid och EU:s lagstiftning NIS2 och det nya teknologiska suveränitetspaketet som presenterades i juni skyndar på denna utveckling.
Samtidigt har Sverige goda förutsättningar att locka till sig globala företag med känsliga data eftersom det är ett stabilt land med god och säker datahantering.
Sverige behöver snabbt få ihop en egen ansökan
Regeringens AI-strategi är i grund och botten rätt och tar i mångt och mycket höjd för visionen om att Sverige ska ligga i framkant när det gäller produktion och användning av AI, men just nu ligger det praktiska genomförandet alltför långt ner i AI-värdekedjan.
Sverige behöver därför snabbt få ihop en egen ansökan till EU:s gigafabriker, samtidigt investera ytterligare i kunskapscenter och utbildningar och, inte minst, hitta samarbetspartners som kan hjälpa till att utveckla suverän AI-infrastruktur som kan konkurrera globalt. Bara på så sätt ger sig Sverige in i den globala AI-matchen på riktigt.
Kevin Cochrane, marknadschef på molnbolaget Vultr
