Trycket på elnätet ökar snabbt. Industri och transporter elektrifieras, ny vind- och solkraft ska anslutas och den långa nätkön har blivit ännu längre efter att nya elintensiva datacenter ansökt om nätanslutning.
Samtidigt är nätet sällan fullt hela tiden. Kapaciteten är begränsad under ett fåtal timmar, inte minst kalla vinterdagar när uppvärmningsbehovet är stort. Det är just där lokala flexibilitetsmarknader gör skillnad.
Batterier och andra flexibla resurser kan snabbt minska sitt uttag eller mata in el om de får en prissignal som beskriver vad nätet behöver. Med väl utformade lokala flexibilitetsmarknader får nätägarna ett effektivt verktyg för att hantera flaskhalsar och effekttoppar utan att behöva bygga ut nätet för årets värsta timmar. Det sänker belastningen när nätet är som mest ansträngt, minskar kostnaderna och gör att fler kunder kan anslutas snabbare till befintligt nät.
Nätet är sällan fullt hela tiden
Hushåll och företag kräver rimliga elkostnader, och stigande nätavgifter är en stor del av problemet. Trots det går utvecklingen av lokala flexibilitetsmarknader alldeles för långsamt. På nationell nivå handlas stora volymer flexibilitet på välfungerande marknader, men lokalt är möjligheterna fortfarande kraftigt underutnyttjade.
För att ändra på det behöver branschen standardisera och samordna marknadernas utformning, så att fler aktörer kan delta. Vi ser tre avgörande områden för att nå dit:
1. Standardiserade tekniska lösningar
Initiativ som Sthlmflex, Uppflex, Effekthandel Väst och Eons flexmarknader visar att resurserna finns och att lokala marknader faktiskt kan avlasta nätet. Men varje marknad har sina egna tekniska gränssnitt, processer och krav. Det innebär att leverantörer måste bygga en ny integration för varje marknad, vilket tar tid och kostar pengar. För mindre aktörer kan det bli en tröskel som gör att de inte har råd att delta.
Lokala marknader kan avlasta nätet
Samtidigt finns flera goda initiativ. Energiföretagen har tillsammans med sina medlemsföretag tagit fram standardiserade marknadsprodukter, och det finns välfungerande API-lösningar, som E.ON:s plattform SWITCH.
Som ett nästa steg i standardiseringen behöver branschen ta fram gemensamma tekniska gränssnitt för hur data utbyts. Då kan leverantörer ansluta till flera marknader utan en ny integration för var och en, vilket sänker kostnaderna och gör en nationell uppskalning möjlig.
2. Gemensam ersättningsmodell
Hittills har integrationen varit lång och kostsam, medan aktiveringarna varit få och volymerna små. Vi föreslår en hög tillgänglighetsersättning som täcker både integrationskostnader och alternativkostnaden för reserverad kapacitet.
Lokal flexibilitet måste också kunna kombineras med andra marknader: om 1 MW av ett batteri på 10 MW aktiveras lokalt ska resterande 9 MW kunna användas fritt.
3. Samordningsuppdrag till Energimarknadsinspektionen
Utvecklingen av lokala flexibilitetsmarknader har hittills drivits av ett fåtal större nätägare, vilket är naturligt. Men Sverige har långt fler nätbolag, och många har samma kapacitetsutmaningar utan resurser att bygga en egen marknad.
Förslaget till ny intäktsreglering från Energimarknadsinspektionen (Ei) ger nätbolagen tydliga incitament att utveckla arbetet med flexibilitet. Men regeringen bör utöver det också ge Ei ett uttalat uppdrag att främja lokala flexibilitetsmarknader i dialog med nätbolagen, med standardiserade gränssnitt och en gemensam ersättningsmodell som grund. Vi som kan leverera flexibiliteten – optimerare, aggregatorer och elhandlare – bör i gengäld gemensamt åta oss att delta på de marknader som uppfyller detta. Vi på Flower är redo att bidra med vår kapacitet.
I vinter kommer elnätet på många håll återigen balansera på gränsen av vad tekniken klarar av under de kallaste timmarna. Ofta finns det flexibla resurser i samma område som skulle kunna avlasta nätet, men som saknar en lokal marknad att leverera på. Så behöver det inte vara.
Den billigaste nätkapaciteten är den som redan finns. Nu behöver nätbolag, myndigheter och marknadsaktörer ta ett gemensamt ansvar för att den används fullt ut.
David Elez Berselius, affärsområdeschef optimering och trading på Flower
Hedda Brickstad, affärsområdeschef distribuerade resurser på Flower
