DEBATT: Glöm nya reaktorer – låt elbilarnas batteri rädda elsystemet

Medan världens ledare nu i november samlas på klimattoppmötet COP30 i Belém, Brasilien, tio år efter Parisavtalet, fastnar den svenska energidebatten i samma hjulspår: kärnkraft mot vindkraft, nya ledningar mot förenklade tillstånd.

Men det mest effektiva steget mot ett resilient elsystem diskuteras knappt: att optimera användningen av den el vi redan producerar.

Smart användning av befintlig energi ger tre samtidiga effekter:

• Minskad klimatpåverkan genom bättre nyttjande av förnybar energi
• Ett mer motståndskraftigt energisystem
• Lägre elkostnader för vanliga hushåll

Verktyget för att uppnå detta finns redan utplacerat runt om i Sverige. Under en normalvinter saknar södra Sverige upp till 7 700 megawattimmar effekt under de kallaste timmarna, enligt Svenska kraftnäts rapport från maj 2025. Det motsvarar effekten från sju kärnkraftsreaktorer som behöver tillföras när behovet är som störst.

Motsvarar sju kärnkraftsreaktioner

Parallellt med detta står över 740 000 laddbara fordon parkerade. Majoriteten kopplas in mellan klockan 17 och 19 – samtidigt som matlagning, uppvärmning och övrig hushållsförbrukning toppar. Detta skapar onödiga belastningstoppar som både hotar elsystemets stabilitet och driver upp priserna.

Din nästa elbil kommer sannolikt att ha förmågan att mata el tillbaka till nätet när det behövs. Men redan idag kan vi göra nytta genom att flytta laddningen av var sjunde bil från kvällstopparna till natten. Då skulle vi kunna frigöra 1 100 megawattimmar. Det motsvarande en hel reaktors effekt – utan en enda nybyggnation.

Vi kan göra nytta redan idag

Vi pekar ut tre konkreta steg framåt:

• Ekonomiska incitament för fastighetsägare. Inför riktade skatteavdrag för investeringar i smart laddinfrastruktur. Flaskhalsen ligger inte i teknisk kompetens utan i finansiering och långsamma beslutsprocesser, särskilt i bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Med tydliga ekonomiska drivkrafter accelererar utbyggnaden. Och det är just i flerbostadshus där vi har störst outnyttjad potential för lastbalansering som gynnar hela elsystemet.
• Standardisera smart funktionalitet. Från 2026 ska all nyinstallerad laddinfrastruktur – i villor, bostadsrätter och på offentliga platser – vara utrustad med styrbarhet för lastbalansering. Vi har tekniken. Det som saknas är kravet att implementera den. Genom att bygga in flexibilitet från början slipper vi kostsamma eftermonterings-vågor om några år.
• Transparent kommunikation om nya prismodeller. Majoriteten av svenska hushåll är omedvetna om att effektbaserad prissättning redan rullas ut av elnätsbolag, och att samtliga elleverantörer senast 2027 kommer att debitera extra för topplast. En samlad informationsinsats behövs för att konsumenter ska förstå både de ekonomiska konsekvenserna och möjligheterna. Potentialen för besparingar är stor för hushållen. Svenska fordonsägare är vana vid digitala lösningar – men de behöver information för att kunna agera.

För de flesta är det så här: Din bil behöver inte vara fulladdad klockan 19. Den behöver vara fulladdad när du lämnar hemmet nästa morgon. Modern laddstyrning hanterar detta automatiskt, baserat på dina faktiska behov och elens tillgänglighet.

I större skala blir varje laddbart fordon en del av energisystemets buffertkapacitet. Bilen övergår från att vara en last på systemet till att bli en flexibilitetsresurs.

Sverige har goda möjligheter att visa vägen i energiomställningen. Även om vi som land är små i global skala, kan vi inspirera genom att visa att omställningen inte bara handlar om att producera mer energi – utan också om att använda den smartare.

Den teknik som krävs finns redan tillgänglig, och många lösningar är redan i drift.

Det handlar nu om att ta tillvara på dessa möjligheter och skapa förutsättningar för bredare användning.

Genom tre konkreta åtgärder kan Sverige samtidigt stärka energisäkerheten, minska hushållens kostnader och bidra till att uppnå målen i Parisavtalet.

Flera positiva effekter – det är vad smart energipolitik kan åstadkomma.

Annika Abraham, vd på Charge Node, laddoperatör med över 60 000 laddpunkter i Sverige