Elektrifieringen av företagens fordonsflottor diskuteras ofta i termer av klimatmål och tekniska lösningar. Men i takt med att omställningen accelererar blir det allt tydligare att den också kan slå mot företagens värdering.
För investerare, kreditgivare och kunder handlar elektrifieringen inte längre bara om teknik – utan om affärsstrategi. I Sverige finns omkring en miljon kommersiella fordon. När dessa successivt ställs om från fossila bränslen till el förändras inte bara utsläppsprofilen, utan även företagens kostnadsstruktur, riskprofil och marknadsposition.
Samtidigt är det många företag som i dag kommunicerar ambitiösa klimatmål. På företagens hemsidor kan man ofta läsa att verksamheten ska bli fossilfri inom ett visst antal år och att omställningen av transporterna är prioriterad. Men när man skrapar lite på ytan visar det sig inte sällan att planen fortfarande är relativt vag.
Målen finns där – men den konkreta färdplanen saknas eller har ännu inte blivit en verklig prioritering i verksamheten. Det är olyckligt, eftersom elektrifieringen av fordonsflottor i många fall inte bara handlar om klimatansvar. Den kan också innebära betydande ekonomiska och strategiska fördelar.
För många kapitalmarknadsaktörer är transportutsläpp en central del av företagens klimatpåverkan. För bolag med egna fordonsflottor utgör dessa utsläpp ofta en betydande del av Scope 1-utsläppen. När företag nu i allt större utsträckning behöver redovisa sina utsläpp i olika former av klimat- och miljödeklarationer blir detta tydligt.
Fossildrivna fordonsflottor riskerar då att skapa tydliga plumpar i protokollet. Höga utsläpp syns direkt i rapporteringen – och påverkar hur företag uppfattas av investerare, banker och kunder.
Det innebär att trycket från marknaden att accelerera elektrifieringen så småningom kommer med full kraft.
När utsläppen samtidigt kan minskas – och framför allt mätas och rapporteras på ett trovärdigt sätt – stärks företagets hållbarhetsprofil gentemot kapitalmarknaden.
Det påverkar i sin tur flera faktorer som är centrala för värderingen:
• ESG-rating
• tillgång till kapital
• finansieringskostnader
• investerarnas riskbedömning
Företag med starkare hållbarhetsprofil tenderar att få lägre kapitalkostnad och högre värderingsmultiplar, särskilt i kapitalintensiva branscher.
Elektrifiering kan också påverka bolagets resultat mer direkt. Elfordon upp till 3,5 ton har nästan alltid lägre energikostnad per kilometer än fossildrivna fordon. Servicebehovet är ofta lägre, och digital uppföljning av fordonen gör det möjligt att optimera hur flottan används.
Det kan leda till:
• lägre energikostnader
• minskade servicekostnader
• bättre nyttjandegrad per fordon
• färre fordon för samma transportarbete
Tillsammans kan dessa faktorer förbättra både marginaler och EBITDA, något som i sin tur påverkar bolagsvärdet.
En tredje effekt handlar om marknaden. Allt fler upphandlingar – både offentliga och privata – innehåller klimatkrav. För företag som kan visa på konkreta utsläppsminskningar i sin verksamhet blir detta ett konkurrensmedel.
Transporter är ofta en central del av värdekedjan. När företag kan visa hur utsläppen från sina transporter minskar stärks deras position i hållbarhetsstyrda upphandlingar och leverantörsrelationer.
Det kan i sin tur påverka topplinjen, inte bara kostnadsbilden. Trots detta saknar många företag fortfarande en tydlig bild av hur elektrifieringen faktiskt påverkar deras verksamhet.
Fordonsflottor hanteras ofta i separata system och utsläppsdata, energikostnader och driftdata är inte alltid samlade på ett sätt som gör effekterna synliga.
Utan mätbarhet riskerar elektrifieringen att reduceras till en symbolisk hållbarhetsåtgärd – snarare än en strategisk investering. När effekterna däremot kan mätas, analyseras och kopplas till ekonomiska nyckeltal blir bilden en annan.
Då framträder elektrifieringen för vad den i många fall faktiskt är: en investering som inte bara minskar utsläpp, utan också kan stärka resultat, konkurrenskraft och bolagsvärde.
Elektrifieringen av transportsektorn handlar därför inte bara om klimatmål eller teknik utan också om affärsstrategi.
Pontus Frohde, vd, Vialumina.