Problemet är inte viljan, utan att det är onödigt svårt att förstå hur elavtal faktiskt fungerar.
Ny data från det digitala elbolaget Tibber visar att elbilsägare i Stockholmsområdet (SE3) under 2025 i genomsnitt kunde halvera sin laddkostnad genom att kombinera tjänster som smart laddning med kvartprisavtal, jämfört med hushåll med traditionellt rörligt elavtal. Trots det sitter majoriteten kvar i avtal som i praktiken gör deras ansträngningar verkningslösa, de laddar sina elbilar under dygnets billigaste perioder utan att få ta del av de ekonomiska besparingarna.
I dag har cirka 60 procent av svenska hushåll rörligt elavtal, medan endast 15 procent har kvartprisavtal. Det innebär att en stor andel elbilsägare, trots att de försöker ladda smart, i praktiken betalar ett volymvägt genomsnittspris över månaden, oavsett när de laddar.
Det är ett transparens- och kommunikationsproblem.
Skillnaden mellan olika elavtal och hur de prissätts är i dag svår att förstå för många konsumenter. Med ett rörligt elavtal betalar hushållet i praktiken ett volymvägt genomsnittspris, medans kvartprisavtal speglar de faktiska variationerna i elpriset över dygnet. Men den skillnaden kommuniceras sällan tydligt, och konsekvenserna blir därmed osynliga.
Resultatet är en paradox: vi uppmanar hushåll att vara flexibla och bidra till ett mer effektivt elsystem, men ger dem inte förutsättningarna att förstå hur de faktiskt tjänar på det.
Skillnaderna är betydande. Under 2025 låg den genomsnittliga kostnaden för smart laddning med kvartprisavtal i SE3 på 37 öre/kWh. För hushåll med rörligt elavtal var motsvarande siffra 74 öre/kWh – en skillnad på omkring 50 procent. Och detta utan att ändra beteende, bara genom att ha rätt avtal och teknik. Samma mönster syns i hela landet, med ännu större besparingar i södra Sverige. Trots detta saknar många konsumenter idag en rättvis chans att förstå sina val.
Elbilen är en av de mest flexibla energiresurserna i hemmet. Med rätt förutsättningar kan den bidra till att jämna ut belastningen på elnätet, minska behovet av dyr elproduktion och sänka kostnaderna, både för hushållet och systemet i stort. Men utan avtal som speglar verkliga prisskillnader över dygnet går en stor del av den potentialen förlorad.
Det här är inte bara en fråga för enskilda konsumenter, det är en fråga om hur marknaden fungerar.
När elektrifieringen nu accelererar behöver vi ett elsystem där flexibilitet faktiskt lönar sig för individen, och där det är enkelt att förstå hur. Det kräver bättre transparens, tydligare kommunikation och en elmarknad där konsumenten kan fatta informerade beslut.
Konsumenterna är redo. Nu måste branschen göra det tydligt vad olika val faktiskt innebär och låta flexibilitet löna sig i praktiken.
Christoffer Magnerholt, Energiexpert, Tibber
