De senaste tre åren har energipriset tagit en allt större plats i hushållens plånböcker. Mars har varit den tuffaste månaden på flera år, när priset på el och bensin stigit samtidigt i skuggan av den nya oljekrisen. Energipriserna står nu för 31 procent av hela inflationen.
De senaste åren har energipriserna bromsat hushållens inflation. Både elpriser och bensinpriser har varit på fallrepet, jämfört med året före.
I januari i fjol började däremot elen bli dyrare igen. I augusti i fjol steg elpriserna upp mer ordentligt. Plötsligt började energipriserna driva upp hushållens hela inflation. I februari var den hela 41 procent av hela inflationen.
De senaste åren har bensinpriserna hela tiden dämpat vår breda energiinflation. I själva verket var det dollarn som var på fallrepet. Den senaste månaden har däremot den nya oljekrisen fått oljepriserna att stiga 70 procent, och då har även bensinpriserna ökat 30 procent.
Kraften uppåt i energipriserna ser därmed ut att fortsätta. Nu i mars nådde nivån en ny topp. En tredjedel av all vår KPIF-inflation är energi. Förutom dyr el, plus 36 procent, så har även bensinpriserna klättrat 4 kronor, eller 30 procent.
Så länge den nya oljekrisen håller i sig kan energipriserna fortsätta hålla hushållen i sitt grepp. När hushållen tidigare lade 10 procent av lönen på energi, så kan den siffran nu mycket väl nå både 12 och 15 procent.
Kruxet med valfrågan ”energi” är att politiker på kort sikt inte kan göra särskilt mycket åt det
Att sänka elpriser tar årtionden av planer och arbete, och sådana ambitioner är det få politiker som har.
Att flippra med skatter på el och bensin blir lätt bara smink. Att subventionera elbilar kan hjälpa hushållen mer direkt. Det kan få fler att ta steget över till elbil och därmed sänka sin energinota med 20 000 kronor varje år.
Inom räckhåll kan politiken däremot genast öka trycket på myndigheter och kommunala energirådgivare att bättre vägleda hushåll till att automatiskt styra sina elpriser. Ja, den tekniken finns idag. Men bara 9 procent av svenskarna har hittat till dem. Och det är inte den grupp som är i störst behov av lägre energipriser.
Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.
