Vindkraften byggs ut i hög takt globalt, men de enorma rotorbladen – som ibland mäter 100 meter – har länge utgjort ett stort problem för industrin när de tjänat ut sitt syfte.
En stor del av de har helt enkelt grävts ner.
Enligt de prognoser som Fredrik Overgaard, forsknings- och utvecklingschef på Stena Recycling, hänvisar till förväntas mängden rotorbladsavfall uppgå till omkring 50 000 ton redan år 2030.
Om man blickar längre fram mot åren 2040 och 2045 uppskattas antalet avvecklade vindkraftblad öka dramatiskt och uppgå till mellan 100 000 och 130 000 ton per år.
Att återvinna dessa volymer har hittills varit mycket komplicerat. Bladen utgörs av en komplex konstruktion av epoxi, glasfiber, kolfiber, olika typer av skum och metaller.
"Nummer ett, och nyckeln i det hela, är att för att få ut användbart återvunnet råmaterial måste du kunna separera den här epoxin, eller kompositen, på ett vettigt sätt. Och det är en komplicerad process", säger Fredrik Overgaard till Energy Loop.
Att kunna göra det här industriellt och i stora volymer har varit den verkliga utmaningen, men den teknik som nu har utvecklats visar lovande resultat.
En fördel med processen är att den är skonsam mot de ingående materialen. Även om fibrerna kanske inte kan gå tillbaka in i tillverkningen av nya, högpresterande vindkraftsblad, har de en kvalitet som gör dem utmärkta för att återanvändas i andra glasfiberarmerade produkter.
Tar avgörande steg mot fullskalighet
Projektet befinner sig nu i en intensiv uppskalningsfas. Efter att ha byggt en testbädd i Halmstad är nästa steg att etablera ett så kallat "proof of technology" på samma ort.
Därefter väntar det slutgiltiga klivet: uppförandet av en första fullskalig kommersiell anläggning.
Var denna ska placeras är ännu inte fastställt, utan kommer till stor del att avgöras av kommersiella faktorer. För att systemet ska bli finansiellt lönsamt krävs att återvinningen kommer upp i riktiga industriella volymer.
"Återvinning är en volymsport. Det är inte några högvärdiga material som kommer ut, värdet är relativt lågt, och det innebär att du behöver stora volymer för att skapa en ekonomi i det hela", säger Fredrik Overgaard.
Han bedömer att de industriella processerna måste hantera tiotusentals ton för att verksamheten ska uppnå fullgod lönsamhet.
Finansiering och framtida affärsmodell
Bakom tekniksprånget ligger ett tätt samarbete mellan Stena Recycling och vindkraftstillverkaren Vestas.
Fredrik Overgaard beskriver det som en stor gemensam satsning som både handlat om att lösa ett tekniskt problem och om att hantera legala och kommersiella utmaningar.
Exakt hur mycket pengar som plöjts ner i projektet väljer Fredrik Overgaard att hålla hemligt, men en del har kommit i form av stöd från Energimyndigheten för uppbyggnad av testbädden.
När teknologin väl är uppskalad och marknadsredo kommer affärsmodellen att följa Stena Recyclings grundstrategi: företaget köper in materialet från exempelvis Vestas, äger det genom hela processen och för att sedan sälja råmaterialet vidare på marknaden.
"Teknologin kommer kunna användas bredare än på bara vindkraftsblad från Vestas, men det är klart att Vestas är prioriterade för oss", säger Fredrik Overgaard.
