Norrmännen har omfamnat elbilar som ingen annan och nu är 98 procent av nybilsförsäljningen elektrisk. Men de norska hushållen har inte utanför elbilen breddat elanvändningen eller elmognaden. Det låter först som en motsägelse. Men norrmännen valde inte elbilen främst av ekonomiska skäl, som vi ser i andra nordiska länder. Därför ligger danskar och finnar långt före norrmännen i hemmens elektrifiering.
Just elbilen är i många fall i Europa och Asien hushållens första elektriska steg mot besparingar och bättre ekonomi i stället för dyr bensin, gas och olja. Särskilt som vi byter bil ungefär vart femte år. Priserna på elbilar har dessutom gått ned en hel del de senaste åren.
Elbilen blir samtidigt ofta en väckarklocka för hushållen. De upptäcker direkt hur att elpriserna påverka elfakturan och hur de kan välja elpriser för att sänka samma faktura. De byter allt oftare elavtal och använder en app för att automatiskt styra mot lågprisel. Här leder just nu Danmark och Finland. Efter några år är det också hushåll med elbil som väljer solpaneler, hembatterier och värmepump. Så ser det ut i våra nordiska grannländer – förutom i Norge.
Elbilen som en väckarklocka för hushållen
Norge visar att elbilar inte automatiskt skapar energimognad, vilket är värt att komma ihåg för oss här i Sverige. Norrmännens val av elbil verkar inte främst handla om el. Den norska elbilsvågen liknar istället den första vågen av elbilar i San Francisco. Det är också en oljerik region, men framför allt en rik och teknikintresserad region. I båda regionerna kom pionjärbilarna från Tesla att signalera nytänkande och smarta val för bilägarna.
Norska staten förstärkte dessutom elbilsvågen ytterligare. Staten ville snabbt bredda tillgången till elbilar till hela befolkningen. Elbilen gjordes ekonomiskt överlägsen genom momsbefrielse, låga avgifter och mycket låga driftskostnader. Resultatet kom extremt snabbt, men omställningen stannade också till stor del vid bilen.
I övriga Norden har antalet elbilar, elanvändning och elmognad vuxit mer hand i hand. Här handlar utvecklingen mindre om statsstöd och mer om en verklig efterfrågan och fungerande marknad. Söker vi en modell för hur moderna hushåll och samhällen elektrifieras ser vi den därför snarare i Danmark och Finland.
Norrmännens val av elbil verkar inte främst handla om el
De tre länderna uppvisar tre olika vägar till växande elanvändning, HEP (Household Electrification Participation), och elmognad, HEMI (Household Energy Maturity Index).
HEP väger samman hushållens deltagande i olika elval: elbil, solpaneler, hembatterier, värmepump och digitalisering. Här syns hur Danmark och Finland kommit längre än oss vad gäller både solpaneler och hembatteri. De är dubbelt före övriga nordiska länder. Vi talar om 10-20 procent har solpaneler och 5-7 procent har hembatteri. Det gör dem till störst deltagande i Europa.
HEMI beskriver istället hushållens förmåga att välja elpris, använda smart styrning och koppla ihop tekniken i hemmet. Här leder återigen danskarna. Besvärligt höga och ojämna elpriser fick dem att upptäcka smart styrning som ingen annan. Upp till 4 av 10 danskar är där. Finnarna är inte långt efter. Där har senaste åren hela 3 av 10 valt kvartspris som hjälper dem att pressa fakturan.
Plötsligt framstår pionjären inom elbilar, Norge, som stelbent och nära lat. Där har bara 12 procent hushåll med solpaneler och omkring 4 procent med hembatterier. Smart elstyrning omfattar markant färre hushåll.
Plötsligt framstår pionjären Norge som stelbent och nära lat
Sverige är också på efterkälken. Vi är bara trea både i elanvändning och elmognad. En faktor håller uppe Sveriges position: värmepumparna. Utan dem skulle Sverige falla till omkring HEP 35 och därmed hamna nära nivåerna i Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Sverige ligger däremot en bra bit efter när det gäller elbilar, solpaneler, hembatterier och smart energistyrning.
Den stora tröskeln eller nyckeln här är kvartspriserna. De har svenskarna uppenbarligen inte förstått. Här har många lyckats klart bättre. Under elkrisen 2022 mer än dubblade finnarna andelen med det mest rörliga elpriset. Svenskarna däremot gör omvänt. Under senaste månadernas oljekris har svenskarna minskat andelen med kvartspris från 15 till idag 12 procent.
Sverige ligger en bra bit efter när det gäller elbilar
Ansvaret att förklara och förankra måste vi här lägga på myndigheter och elbolag. Ett trist exempel är hur 2 av 3 svenskar med elbil idag laddar utan kvartspris. Det visar hur olika el-teknik som hemmen införskaffar aldrig kan få full effekt i plånboken, om inte hushållen förstår, väljer och hanterar kvartspris. Här behöver myndigheterna kräva att elbolagen tar mer ansvar och erbjuder el-appar som automatiskt anpassar hushållens el efter kvartspriserna. För att inte tala om de kommande effektavgifterna.
Norska staten har parallellt med sina satsningar gjort något av ett historiskt självmål. De har gjort el mycket billigt. Det gör att många norrmän idag i stor utsträckning struntar i elekonomin. Många norska hushåll kan ha 24 grader inomhus en kall vinterdag. Det är också en viktig orsak till att norska villaägare använder 10-15 procent mer el än svenska hushåll.
Svenskar, danskar och finländare har betydligt oftare behövt fundera på uppvärmningskostnader, elpriser och energieffektivisering. Trots att Finland har omkring tre grader kallare vintrar än Sverige använder finländska hushåll ofta mindre el. Därmed ser Norge ut att stagnera vad gäller elmognad och bred hushållselektrifiering. Att bara ha elbil stärker hushållens ekonomi på ett tydligt sätt.
Här blir Danmark närmast Norges motsats. Danskarna blev energismarta därför att de tvingades bli det. Höga energipriser och begränsade egna energiresurser gjorde hushållen extremt prismedvetna. Timpris, smart laddning och energistyrning blev snabbt vardagsekonomi.
Danskarna blev energismarta på grund av tvång
Finland fick en liknande utveckling under energikrisen 2022. Närheten till det krigförande Ryssland fick hushållen att snabbt byta beteende. Antalet hushåll med timprisavtal steg från omkring 10 till 33 procent på bara två år. I krisen började hushållen följa elpriser och flytta elanvändning mellan dygnets timmar på ett helt nytt sätt.
Sverige har gått en annan väg och valde istället värmepumpar långt före elbilen. Det skapade ett av Europas mest elektrifierade hushållssystem, men inte automatiskt mer prismedvetna hushåll. Här har de i Finland istället lyckats långt bättre med en hög andel hushåll med timprisavtal.
Norge visar att rikedom ibland kan bromsa förändring. När staten redan är extremt rik och energin relativt billig, blir intresset betydligt mindre för att kapa pristoppar, välja hembatterier eller automatiskt styra hushållets elanvändning mot lågpristimmar. Hur Norge ska klara den fulla övergången till el blir spännande och våghalsigt att följa. En viss sund elstress behöver hushållen uppleva. Annars sker inte förändring. Det visar både Danmark och Finland.
Våra elval är nu inte bara en fråga om kronor. Att använda el på smartast sätt utvecklar hela digitaliseringen av hushåll, företag och samhälle. Här kan norrmännens ointresse för elekonomi framöver bli en broms för hela samhällsutvecklingen.
Det gör också att Norge idag har Europas kanske mest elektrifierade bilhushåll – men långt ifrån Europas mest mogna energihem. Istället ser Nederländerna och även Tyskland ut att under de närmaste åren växa förbi Norge både i elanvändning och elmognad.
Om norrmännen upptäcker det är inte helt säkert. Det är så lätt att mäta framgång i andelen elbilarna. När el handlar om så mycket mer.