Tyska staten räddade Uniper under gaskrisen 2022 med 13,5 miljarder euro (drygt 150 miljarder) och tog över drygt 99 procent av bolaget. Räddningen kom med ett villkor. Enligt EU:s statsstödsregler ska ägandet ner till högst 25 procent före utgången av 2028. Enligt Bloomberg vill Berlin behålla ungefär just så mycket.
Nu finns det gott om intresserade.
Riskkapitalbolaget KKR och det tyska energibolaget RWE har gått ihop och lagt ett icke-bindande bud på Uniper.
Norska Equinor har också budat, liksom ett konsortium av Brookfield Asset Management och Canada Pension Plan Investment Board. Handelsblatt rapporterade förra veckan att även EPH, som ägs av den tjeckiske miljardären Daniel Kretinsky, har lämnat ett bud.
Fristen för icke-bindande bud gick ut förra veckan. Ingen av parterna vill kommentera uppgifterna.
För RWE är budet en kovändning. I augusti sade vd Markus Krebber till analytiker att bolaget inte var intresserat av att köpa Uniper. Under första halvåret var det framför allt energihandeln och gaskraften som drog upp RWE:s resultat. Uniper är en av Europas största gashandlare.
Baskraften i potten
För Sverige handlar affären om baskraft. Uniper äger via Sydkraft 54,5 procent av OKG i Oskarshamn. Bolaget är även delägare i Ringhals och Forsmark, och äger det nedlagda Barsebäck.
Till det kommer 74 hel- eller delägda vattenkraftverk. Enligt Uniper står de för omkring 12 procent av den svenska vattenkraftsproduktionen.
Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg har öppnat för att staten köper OKG. Moderaterna i Region Skåne vill att staten tar kontroll över Unipers kärnkraftssajter, med Barsebäck som argument för mer elproduktion i södra Sverige.
