
I höst är det val till riksdagen. Även om energifrågan absolut skulle kunna bli en valvinnare för något av blocken råder det, åtminstone i skrivande stund, en ovanlig samsyn mellan de stora riksdagspartierna. Mer el behövs. Nätet måste byggas ut. Tillståndsprocesserna ska kortas.
Trots denna enighet möter i princip alla nya industrier samma grundproblem: nätanslutningar tar orimligt lång tid och är förknippade med betydande osäkerhet. Det är inte viljan som saknas, utan genomförandekapaciteten.
Detta är inte bara ett svenskt problem. Samma utmaning finns i stora delar av Europa och på andra sidan Atlanten. Nyligen köpte Googles moderbolag Alphabet datacenter- och energiinfrastrukturbolaget Intersect för närmare 50 miljarder kronor. Affären handlar om att eliminera den flaskhals som politiken kanske har absolut svårast att komma åt.
I USA, liksom globalt, är det inte tillgången på AI-chip eller kapital som i första hand begränsar AI-utbyggnaden, utan tillgången på megawatt. Datacenter kan byggas relativt snabbt. Nätanslutningar kan ta ett decennium. För en industri som vill växa i takt med den tekniska utvecklingen blir detta ett grundläggande problem.
Googles svar är att flytta energifrågan in i den egna affären. Elen blir en intern insatsvara, inte en extern förutsättning. För techjätten handlar det i praktiken om att minska sitt beroende av nätägare, externa elproducenter och av långsamma processer som inte är anpassade för den snabba takt som AI, molntjänster och datacenter växer i.
Det finns inte så många svenska bolag som har samma ekonomiska muskler som Google. Och det svenska energisystemet är uppbyggt på ett helt annat sätt än det amerikanska, med väldigt annorlunda regleringar. Ändå tror jag att Googles affär säger ganska mycket om hur energimarknaden här hemma kommer att utvecklas framåt.
I den snabbt växande AI-ekonomin kommer konkurrensfördelen kanske inte att ligga i själva tekniken, utan i vem som faktiskt kan leverera el och energi. För politiken innebär det att kavla upp ärmarna. För svenska bolag med stora elbehov innebär det att sluta betrakta energiförsörjningen som något som "löser sig". Den som inte själv börjar tänka mer kreativt kring sin tillgång till el riskerar att bli sittande i nätkön medan affärerna flyttar vidare.